Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Svenskt Näringsliv: Lägg in en högre växel!

Hur bra går det för Sverige? Många människor har fått jobb de senaste åren och regeringen har med rätta fått internationellt beröm för hanteringen av finanskrisen.

Annons
Dra på! Om Sverige ska kunna behålla en tätposition i den globala ekonomin så måste vi växla upp. Annars riskerar Sveriges ekonomiska kraftmätning att bli kortvarig, skriver debattörerna.

Men under ytan av den goda konjunkturen är den svenska ekonomin inte så stark som man kan tro.

I boken Framtiden väntar inte som Svenskt Näringsliv nyligen publicerat, uppmärksammar vi Sveriges problem att attrahera de mest avancerade företagen och jobben. Även enklare arbeten behövs naturligtvis, men Sverige ska inte vara ett land som konkurrerar med låga löner utan med kunskap och innovation.

Under det senaste decenniet har andelen högkvalificerade jobb ökat 15 procent snabbare i Europa som helhet än i Sverige. Många av de nya jobben i Sverige har istället lägre löner. Bland de jobb till antalet som ökat mest i Sverige på senare år finns exempelvis grovarbeten inom bygg och enklare arbeten i vården. Sverige har få entreprenörsdrivna tillväxtföretag och de gamla jobben blir ofta kvar istället för att fasas ut av nya och mer väl-betalda. På samma gång tappar Sverige exportandelar inom främst varuexport, och investeringarna i ny teknik minskar.

Vi borde kunna bättre. Sverige är det land som satsar störst andel av BNP på forskning i Europa, men forskningen leder inte i samma utsträckning till nya företag. Trots kluster av starka läkemedelsföretag och högskolor i Sverige har exempelvis inte ett enda utländskt läkemedelsföretag nyinvesterat här på 20 år, enligt Invest Sweden.

Sverige har på senare år gjort stora satsningar på utbildning, men ändå är ungdomsarbetslösheten rekordhög och vart femte rekryteringsförsök misslyckas för företagen. Unga utbildar sig allt mer till yrken där det inte finns jobb.

Det finns gott om pengar i Sverige, men de används inte till investeringar utan samlas i statskassan och i pensionsfonder. Samtidigt som staten blir allt rikare har svenska tillväxtföretag svårt att finansiera sin expansion.

Utländska företag som vill investera finner ofta att förutsättningarna är goda, men att hindren är för stora. Efter sonderade förhandlingar med Sverige har till exempel flera stora IT-bolag som Amazon, Cisco, Sun och Yahoo till sist valt att satsa i andra länder än IT-nationen Sverige, på grund av alltför höga elkostnader och för långa väntetider i tillståndskön.

Den goda konjunktur vi upplever nu är i hög grad resultat av kloka tillväxtreformer som gjordes på 1990-talet, men effekten av dessa klingar sakta av. Den nuvarande mandatperioden har hittills haft ett lägre reformtempo än den tidigare. Om Sverige ska kunna behålla en tätposition i den globala ekonomin så måste vi växla upp.

Tack vare att Sverige kom lindrigt undan finanskrisen finns en unik möjlighet. Stats-finanserna tillåter ordentliga tillväxtreformer under kommande år, inom såväl utbildningsväsende och forskning som arbetsmarknad. Marginalskatterna och kapitalskatterna skulle exempelvis kunna sänkas för att underlätta tillväxten av mer kvalificerade arbeten och öka tillgången på investeringskapital.

Regeringen har goda möjligheter att stegvis växla upp sina reformambitioner för att bädda för en starkare ekonomi framöver. Annars riskerar Sveriges ekonomiska kraftmätning att bli kortvarig.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons