Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sverige får svårt att upprätthålla tillväxten

Det senaste decenniets starka ekonomiska utveckling kan ha varit en unik företeelse genom IT-revolutionen. Den svenska ekonomins förmåga till nya innovationer är central för en fortsatt stark produktivitetsutveckling, skriver Stefan Lundgren, vd SNS, Harald Edquist, forskningsledare SNS, och Arvid Wallgren, forskningsledare SNS.

Annons

Den svenska produktivitetstillväxten har under det senaste decenniet varit hög, både historiskt och internationellt sett. Den årliga produktivitetstillväxten i Sverige var i genomsnitt 2,5 procent 1995-2005, vilket var en av de högsta i västvärlden.

Men produktivitetstillväxten löper nu risk att minska framöver. Anledningen är bland annat att den är ojämnt fördelad. I tillverkningsindustrin var produktivitetstillväxten den fjärde högsta bland OECD-länderna. Tjänstesektorn hade bara den artonde högsta tillväxten.

Tjänstesektorns andel av det totala förädlingsvärdet i svensk ekonomi var 60 procent men bidraget till produktivitetstillväxten var bara 30 procent. Sektorn, som i dag står för sju av tio jobb, kommer att utgöra en ännu större andel av den totala ekonomin i framtiden. På sikt kan det leda till lägre vinster och sämre reallöner än i omvärlden. Det framkommer i SNS konjunkturrådsrapport, Tillväxt i otakt, som presenteras hos SNS Västerås idag.

Den högre svenska produktivitetstillväxten är inte främst ett resultat av mer resurser i form av till exempel kapital eller energi per anställd, utan ett resultat av teknisk utveckling och bättre organisation. Samtidigt visar konjunkturrådsrapporten att tre fjärdedelar av produktivitetstillväxten kommer från de befintliga företagen. Bilden som träder fram är ett näringsliv som framgångsrikt och löpande arbetar med att effektivisera sin produktion och i huvudsak gör detta genom -mjuka- faktorer som bättre organisation och bättre teknik.

Investeringar i informations- och kommunikationsteknologi (IKT) har varit avgörande för att den svenska produktivitetstillväxten har varit högre än både OECD:s och EU:s. Särskilt kombinationen av en välutvecklad IKT-sektor i Sverige och marknadsliberaliseringar som främjat investeringar i och användning av informations- och kommunikationsteknologi har varit betydelsefull.

Under andra halvan av 1990-talet låg IKT-investeringar bakom 40 procent av den totala produktivitetstillväxten, medan motsvarande siffra för EU var 30 procent. Sedan år 2000 har IKT-investeringar haft en allt mindre betydelse. Det senaste decenniets starka utveckling kan ha varit en unik företeelse genom IT-revolutionen. Den svenska ekonomins förmåga till nya innovationer är central för en fortsatt stark produktivitetsutveckling.

Den ekonomiska politiken måste fortsätta att driva fram strukturreformer för att främja konkurrens och handelsliberaliseringar. I OECD:s jämförelse mellan olika länders marknadsliberaliseringar framstår Sverige som medelmåttigt vad gäller reformer av produktmarknaderna. Det finns en potential för ytterligare reformer. Att avveckla en del av det statliga företagsverksamma ägandet bör prioriteras, eftersom tydlig ägarstyrning och konkurrensutsatt ägande i företagen förstärker de positiva effekterna av ökad produktmarknadskonkurrens.

För det andra bör politiken skapa förutsättningar för en växande tjänstesektor. Flera tjänstesektorer där produktivitetsutvecklingen är svag kännetecknas av brister i konkurrensen. Öppna upp för konkurrerande aktörer och utnyttja potentialen för offentlig upphandling i större utsträckning.

För det tredje bör framtidens forskningsresurser i större omfattning koncentreras till färre platser i syfte att skapa internationellt konkurrenskraftiga forskarmiljöer. Däremot kan själva grundutbildningen på universiteten ha en mer decentraliserad lokalisering.

För det fjärde bör den ekonomiska politiken främja ett ökat arbetsutbud genom att stärka drivkrafterna att delta i arbetskraften samt öka incitamenten till att utbilda sig. Vi anser därför att målet i 1990 års skattereform att marginaleffekten inte skulle vara högre än 50 procent bör realiseras genom att ta bort det översta steget på fem procentenheter i den statliga inkomstskatten.

Stefan Lundgren

Harald Edquist

Arvid Wallgren

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons