Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sverige-Israel: En pjäs som svartmålar judarna

Just nu pågår i Västmanland en teaterföreställning, bland annat för skolelever, som heter Mitt namn är Rachel Corrie.

Annons

Den handlar om en amerikansk Palestinaaktivist som omkommer när hon ställer sig i vägen för en israelisk bulldozer på Gazaremsan. Att utredningen visade att bulldozerföraren inte såg Rachel Corrie är ointressant för pjäsförfattaren. Den judiska staten är den brutala militärmakten och palestinierna och deras vänner är de värnlösa offren.

Att svartmåla judar är ett mycket gammalt fenomen. På medeltiden spreds myterna om hur judar fångade och offrade kristna barn för att använda deras blod i sitt påskbröd, samt att man slängde gift i brunnarna för att förgifta de kristna. På 1900-talet har judar växelvis beskyllts för att stå bakom kapitalismen eller kommunismen, vilket som passade bäst för ögonblicket. Nazismen sammanfogade alla dessa mytbildningar, och resultatet känner vi.

Framställningen av Rachel Corries öde är ett nutida exempel på samma antijudiska mytbildning. Den "sanning" som världen känner till är den om en ung, idealistisk aktivist i "fredsrörelsen" International Solidarity Movement (ISM). ISM underkänner den folkrättsliga grunden för en judisk stat och har som mål ett Mellanöstern utan Israel. Man "erkänner den palestinska rätten att göra motstånd mot israeliskt våld och ockupation genom väpnad kamp" - med andra ord stöder man dem som bombar israeliska kaféer och bussar.

På ISM:s hemsida har instruktioner getts om hur man tar sig in i Israel genom att ljuga: "Jag kom hit för att visa mitt stöd i en svår tid." Man ska alltså hänvisa till Israels utsatta situation, syftande bland annat på de många civila offren för terror, medan man i själva verket är där i helt andra syften. Detta känner inte många till. Inte heller att den israeliska armén var sysselsatt med att rasera tunnlar för vapensmuggling in i Gaza - vapen som dödar israeler. Inte heller att föraren av bulldozern inte kunde se Corrie bakom en hög av bråte.

Nu visas pjäsen i Västmanland som "klassrumsteater", och på nationaldagen puffade två av skådespelarna i Länsteatern för pjäsen och uppmanade folk att komma och se "hur det verkligen är i Palestina". För drygt två månader sedan krossades ett antal israeler på Jerusalems gator av en annan lastmaskin - denna gång med berått mod av en palestinier. Kommer någon att sätta upp en pjäs i skolorna om Batsheva Unterman, den mor som lyckades kasta ut sitt lilla barn ur bilen innan hon själv krossades? Knappast.

Nog kan vår skattefinansierade teater få ägna sig åt politiska ställningstaganden och även rena partsinlagor i konflikter. Men vi anser också att man då klart bör flagga för att det är just detta. Vi är kritiska mot att man förmedlar en oerhört förenklad bild av en komplicerad och mångfacetterad konflikt, och framställer detta som en skildring av verkligheten.

Särskilt i skolorna har man ett ansvar för att belysa Mellanösternkonflikten från fler än ett håll. Så är definitivt inte fallet här. Ensidighet av detta slag främjar inte elevernas förmåga till konfliktlösning. Tvärtom.

Bengt-Ove Andersson

Örjan Kättström

Stefan Sturesson

Mietek Grocher

Jozef Stern

aktiva i Samfundet Sverige-Israel respektive Judiska föreningen

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons