Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sveriges nötköttsproducenter: Miljö är så mycket mer än klimat

Annons

2050 förväntas vi vara närmare tio miljarder människor på jorden. Världsbanken tror att det då kommer att behövas dubbelt så mycket mat. Samtidigt ska vi ställa om energisystemen från ett stort beroende av fossila bränslen såsom kol, olja och gas genom att delvis ta grödor i anspråk.

Det utvinns varje år dubbelt så många ton fossil energi (oljeekvivalenter) som det odlas säd (ris, vete, majs med mera) i världen. Arealer av åkermark bebyggs när städerna breder ut sig, eller förstörs av miljöförstöring. Allt mer av vattenresurserna används för andra processer än livsmedelsproduktion.

Detta är de avgörande klimat- och överlevnads-frågorna. Nästan 80 procent av klimateffekten beror på utsläpp av koldioxid. Mark och vatten blir allt mer kritiska resurser för att klara livsmedelsförsörjningen till tio miljarder människor inom 40 år.

Världens köttproduktion och idisslare i synnerhet, har utmålats som ett klimathot värre än hela transportsektorn. För 100 år sedan stod matproduktionen för 80 procent av människans utsläpp av klimatgaser, i dag kanske en femtedel. Matproduktionen har aldrig stått för en mindre andel.

Vi människor har anledning att tänka över mycket av det vi konsumerar, även kött, men vi ska grunda valen på helhetssyn bland annat vad gäller klimat, miljö, djuromsorg, vatten och mark. Och det går att minska klimatpåverkan från världens köttproduktion. En tredjedel av den klimatbelastningen utgörs till exempel av avskogning i bland annat Sydamerika. Import av mat innebär alltid export av miljö-påverkan. Hälften av det kött vi äter i Sverige är i dag importerat.

Svensk nötköttsproduktion är exempel på ett miljö-, resurs- och klimat-smart sätt att ta ansvar för vår egen mat här. Våra idisslare som äter gräs tillgodogör sig solens produktion och vattenresurserna närmare 200 dagar om året. De kan hämta mycket av maten själva på marker som är mindre lämpade för odling av andra grödor och de förädlar annars otillgängliga resurser (till exempel gräs och örter) till näringsrika livsmedel.

Gräs är den odling som går bäst att driva med små eller inga insatser av mineralgödsel och växtskydd. Djuren ger oss också naturlig gödsel till annat som vi vill odla.

Det ifrågasätts hur vi ska klara miljömålen, att säkra den biologiska mångfalden och ett levande landskap där bevarandet av 440 000 hektar betesmarker ingår. Det är bara svenska betande djur som kan hjälpa till med det.

Just nu har miljö kommit att bli lika med klimat, och klimat lika med kött, men i verkligheten är det mycket mera komplext.

Det är hög tid att livsmedelsförsörjning, klimat, miljö och resurshushållning integreras i diskussionerna om en hållbar framtid.

Vi börjar gärna den diskussionen här.

Anita Persson

Hörby

ordförande för Styrelsen för Sveriges Nötköttsproducenter

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons