Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sveriges ungdomar kräver självständighet

Annons

Sveriges ungdomar har tagit ställning. Vi måste själva få bestämma hur vi ska organisera oss och själva få kontrollera våra möjligheter att påverka vår vardag. En kommun borde aldrig organisera eller styra ett ungdomsråd eller dess verksamhet. Den 19-21 mars höll Sveriges ungdomsråd kongress i Sollentuna. Här fattade ungdomar från 31 kommuner ett historiskt beslut.

I och med kongressens beslut har Sveriges ungdomsråd tagit ställning och påbörjat ett arbete som kommer att förändra hur ungdomars möjlighet till inflytande och kommunal påverkan. Ungdomars egen organisering måste skiljas från det övriga arbetet med medborgardialog och inflytande som kommunerna bedriver.

En stor del av ungdomsråden lider i dag av att deras former och förutsättningar regleras av de kommuner som de har i uppgift att påverka. Detta urholkar deras rättigheter och möjlighet att företräda sina medlemmar. Sveriges kommunpolitiker borde låta ungdomsråden organisera sig själva och i stället fokusera sitt inflytandearbete på att sprida information om ungdomars rättigheter, på stärkta bidrag till civilsamhället och på att ge ungdomar tillgång till samma inflytandeverktyg som vuxna använder. Detta visar också forskning som Ungdomsstyrelsen tagit fram, men inte fullt ut agerat på.

Vi ungdomar har tagit ställning. Nu är det upp till Sveriges kommunpolitiker, Ungdomsstyrelsen och inte minst ungdomsminister Nyamko Sabuni (FP) att följa vårt exempel. Sveriges ungdomar har talat, tänker ni lyssna eller tänker ni motarbeta oss?

Problemet är gammalt. Under 1990-talet tog Ungdomsstyrelsen initiativ till att starta upp ett större antal ungdomsråd, ungdomsparlament och elevråd runt om i landet. Många samtida undersökningar pekade på att ungdomar ville påverka i samma frågor och på samma sätt som vuxna. Ungdomsstyrelsens initiativ innebar emellertid att särskilda metoder för ungdomars inflytande togs fram. Ungdomar fick påverka i andra frågor och på andra sätt än vuxna, och förutsättningarna sattes inte av ungdomarna själva. Tvärtemot forskningen skapades en bild av att ungdomars behov av inflytande och organisering var annorlunda än vuxnas.

Utan att reflektera närmare över vad forskning hävdade följde många kommuner Ungdomsstyrelsens initiativ. Inte heller Nyamko Sabunis integrations- och jämställdhets-departement har agerat mot kommunernas felprioriteringar, någonting som mycket väl kan beskrivas som ett av Sveriges största hinder för ungdomars utövande av sina rättig-heter.

Det påstås att ansvar är att ställning. Detta gäller mer än något annat i frågan om hur unga ska kunna påverka politiken; ska kommuner fortsätta att kontrollera ungdomars möjligheter att organisera sig eller ska de satsa på det som verkligen ökar ungdomars inflytande?

Silvia Kakembo, ordförande

Gustav Johansson, vice ordförande Sveriges ungdomsråd

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons