Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sverre Haukeland: Kan Generation IV rädda kärnkraften?

Kärnkraftsdebatt har kommit bort

Annons

Kärnkraftens historia var dramatisk, men har den en framtid?

Under ett halvt sekel dominerade kärnkraftsfrågan svensk energidebatt, men på senare år tycks den ha kommit bort i allt tal om biobränslen som sägs ge "fossilfri" energiproduktion. En ny bok, kallad Blågul Atom, med undertitel Sveriges väg till fossilfri elproduktion, skriven av Bengt Pershagen.

Bengt Pershagen, född 1923, är en av giganterna inom den tidiga svenska kärnenergiutvecklingen. Han blev civilingenjör i teknisk fysik vid KTH år 1948, ganska precis samtidigt som svenska staten startade utveckling av tungvattenreaktorer som syftade till att såväl producera elkraft som ur avfallet ge plutonium till ett då planerat svenskt kärnvapen.

Pershagen deltog som ung fysiker i detta arbete. Denna utveckling övergavs omkring år 1970, då kärnvapenplanerna övergavs och den statliga tungvattenreaktorn förlorade hela den kommande svenska reaktormarknaden i kampen mot ASEA:s nya lättvattenreaktor, som var tekniskt och ekonomisk överlägsen, och som inte alls producerade något vapenplutonium.

I boken redogör Pershagen för de såväl de tekniska grunderna för kärnkraften och den historiska utvecklingen i Sverige och internationellt, från andra världskriget fram till dagens globalisering och avreglerade elmarknad. Det är en välskriven bok, skriven av en person med djup teknisk insikt och mycket lång personlig erfarenhet.

Det är imponerande att Pershagen i en normaltjock bok lyckats beskriva hela den krångliga utvecklingen i Sverige, med alla dess politiska förvecklingar, samtidigt som han behållit ett överordnat internationellt perspektiv.

Kärnkraftens elproduktion har alltid varit fossilfri, och kärnkraftens vänner menar att den på så sätt ger ett positivt, men föga uppmärksammat, bidrag i klimatpolitiken. Bokens undertitel har alltså inget egentligt nyhetsvärde.

Syftet med boken torde i stället vara att leda beslutfattarnas uppmärksamhet i denna riktning och få dem att tillåta de nya reaktorkonstruktioner, kallad Generation IV, som nu är under utveckling, och som inte bara är fossilfria, men också lovar högre reaktorsäkerhet och mindre avfallsprodukter än dagens kärnkraftverk.

Eftersom boken främst har ett historiskt perspektiv, beskrivs Generation IV endast kortfattat. Än så länge verkar alla politiska partier utom SD immuna inför denna utveckling, men det finns svenska forskare som är ivriga förespråkare för en svensk satsning på nya reaktorkonstruktioner.

Förmodligen finns det i dagens globala konkurrens inga svenska företag som har samma djärvhet som ASEA hade på 1960-talet då företaget utvecklade den svenska lättvattenreaktorn, utan eventuella nya svenska kärnkraftsprojekt måste lämnas till de stora globala drakarna. Frågan börjar bli akut, eftersom rivningen av två kraftverksblock i Oskarshamn snart skall börja.

Sverre Haukeland

civilingenjör, Västerås

Läs också: Insändare: Fet räkning för solenergin väntar

Alltihop hände under 13 års tid

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons