Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tågtrafiken i Mälardalen behöver fler avgångar

Annons

I den transportpolitiska propositionen föreslås Banverket och Vägverket få i uppdrag att ta fram program för kollektivtrafikens långsiktiga utveckling där resenärens behov lyfts fram. Boknings-, biljett- och informationssystem måste vara samordnade så att resenären lätt kan planera sin resa och på så sätt få en starkare ställning och kunna kräva trafikföretagen på information och ersättning vid förseningar.

Med det kaos som varit inom tågtrafiken i Mälardalen under senaste året kan vi konstatera att det verkligen behövs kraftfulla åtgärder för att lösa problemen i framtiden. Resenärer som valt tåget som färdsätt måste kunna lita på att tåget går, att det är punktligt och att man får en sittplats. Målet för SJ:s punktlighet ligger på 96 procent men enligt Banverkets beräkningar för hela landet sjönk punktligheten för persontrafiken under 2005 med en procentenhet till 92,3 procent.

Siffrorna för Mälarbanan bekräftar de problem människor har upplevt det senaste året. Under 2005 sjönk punktligheten från 92 procent i januari till 75 procent i december. Under de första månaderna i år har punktligheten legat på 73-76 procent. Störningsgraden i trafiken är alltså omfattande.

Stora investeringar har de senaste åren gjorts på spårsidan vid både Svealandsbanan och Mälarbanan men för att tågtrafiken ska kunna fungera på ett optimalt sätt återstår flera stora investeringar i regionen, främst in till Stockholm med Citytunneln och fyrspår mellan Tomteboda och Kallhäll. Detta ansvar åvilar staten och det måste den på ett skyndsamt sätt ta.

För att få full effekt av investeringarna måste det dessutom finnas en bra tidtabell med hög frekvens, tåg som är punktliga och som går. Direkttåg, från olika platser i regionen, till Arlanda är ett krav från näringslivet i hela regionen. För att komma tillrätta med dessa problem anser vi att regionens offentliga aktörer ska ta över ansvaret för trafiken på ett liknande sätt som gjorts i Skåne och i Västra Götaland.

Vi vet att det är svårt att få kollektivtrafiken att bära sina egna kostnader och på grund av de lönsamhetskrav SJ:s staten ägare har på bolaget klarar inte SJ att skapa en bra trafik i området. Vi är övertygade om att man måste se kollektivtrafiken som en samhällsfunktion. Vid en snabb jämförelse mellan Region Skåne och Mälardalen kan vi konstatera:

Sträckan Västerås-Stockholm har 25 avgångar per dygn med första avgång 5.55 och sista 22:07. Priset för en månadsbiljett är 2 660 SEK.

Sträckan Malmö-Helsingborg har 64 avgångar per dygn den första 04:37 och den sista 01:00 till ett månadskortspris om 890 kronor.

Studerar man intäkter och kostnader för Skånetrafiken är kostnadstäckningen 93 procent, intäkterna 517 miljoner mot kostnaderna 558 miljoner vilket är mycket bra när det gäller kollektivtrafik. Vi kan konstatera att region Skåne satsar på volym. Fler tågavgångar och låga biljettpriser ger många fler passagerare. Det ger ökade intäkter, vilket leder till hög kostnadstäckning.

Detta är en helt annorlunda strategi än den som Banverkets tillförordnade generaldirektör Per-Olof Granbom föreslog i ett uttalande till media härom veckan. Han förordade tvärtom en minskning av antalet tåg i kombination med förlängda restider för att komma till rätta med trafikstörningarna i Stockholm-Mälarregionen. Det förslaget anser vi vara helt förkastligt. För att lyckas med en bättre tågtrafik i Mälardalen krävs att samhället satsar långsiktigt och uthålligt. Varför inte ta efter goda exempel som Skånetrafiken? Vi vill att Mälardalen ska vara en dynamisk och konkurrenskraftig region, då är det viktigt med en bra infrastruktur och goda pendlingsmöjligheter.

Merit Israelsson

Handelskamrarnas Näringslivsråd i Mälardalen anser att man måste se kollektivtrafiken som en samhällsfunktion, framhåller Merit Israelsson, vd, Handelskammaren Mälardalen.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons