Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tätare stad bra att bo i

Annons

Vilken inriktning skall stadsbyggandet ha? Skall vi fortsätta att bygga ut staden i dess periferi eller skall staden byggas ut inåt?

I Sverige och i Västerås hade stadsutvecklingen under förra seklet en tydlig utbyggnadsriktning från de centrala och historiska delarna till nya ytterområden eller stadsdelar i olika riktningar. I Västerås har staden under knappt hundra år vuxit ut radiellt från centrum längs ett storskaligt gatunät cirka fem kilometer från centrum.

På Stadsbyggnadskontoret ställde vi oss frågan för tio år sedan: I vilken riktning skall staden växa igen? Skall vi fortsätta att planera och bygga ut den radiellt? Svaret blev, att "förbättra stadens kontakt med Mälaren - att utveckla Västerås till en Mälarstad" (KS 1990-06-28, Öp37).

På drygt tio-tolv år har befolkningen ökat med runt 10 000 invånare och flera tusen lägenheter har byggts för att tillgodose efterfrågan. Vi vet att det är en stor efterfrågan på centralt belägna lägenheter där det är nära till flera serviceutbud. Vi vet också att andelen småhushåll (1-2 personer) kommer att växa åren framöver och vi tror oss veta att de gärna vill bo inne i den befintliga staden. Det leder till en stor efterfrågan på centralt belägna bostäder inom den befintliga staden/tätorten.

Översiktsplanerna för Stationsområdet Sigurd, Östra Hamnen, Öster Mälarstrand och Centrala Mälarstranden har haft som mål att bygga centralt belägna bostäder med bland annat sjöutsikt samt allmänt förbättra stadens kontakt med Mälaren. I dag är flera projekt och nya byggnader synliga i stadsbilden, på Öster Mälarstrand, på Östra Hamnen och även på Lillåudden. Vi bygger ut och förbättrar hela strandzonen för ett rörligt friluftsliv och rekreation längs hela Mälarstranden.

Senare års miljöarbete har lett oss till den grundläggande frågan om "hållbar utveckling för staden"? Den frågan och dess svar har vi försökt att belysa i Översiktsplan för utveckling av Västerås Mälarstaden (ÖP 54).

Utifrån ett helhetsperspektiv på den hållbara staden har vi sagt, att det ekologiska, sociala, kulturella och ekonomiska måste vägas samman i en helhetssyn. Hållbart stadsbyggande handlar om en stad som tål förändringar och som är robust, flexibel över tiden. Denna tankegrund om ett hållbart Västerås har efter remissbehandling av översiktsplanen fått en allmän politisk acceptans.Vilken inriktning skall då utvecklingen och tillväxten ha inom stadsbyggandet? Var och hur skall vi bygga i staden?

För att nå det hållbara Västerås på sikt, föreslår översiktsplanen fem planeringsstrategier. De är: l Bygg staden inåt

* Blanda bostäder och verksamheter

* Stärk grönskans och vattnets roll

* En ny syn på trafiken

* Utveckla försörjningssystemen

Sett i ett historiskt perspektiv, och jämfört med 1900-talets stadsbyggande, är det nya planeringsidèer. Tidigare växte staden ut radiellt från de centrala delarna. Både forskare och stadsplanerare anser i dag att detta stadsbyggande inte gynnar en långsiktigt hållbar utveckling med avseende på såväl sociala-, kulturella-, ekologiska- och ekonomiska förhållanden för människor och verksamheter.

Jag skall här utveckla motiven för att bygga staden inåt. Västerås har en unik utvecklingspotential i de mycket centrala gamla industri- och hamnområden för ett attraktivt stadsbyggande. Vi utnyttjar den befintliga infrastrukturen (gator, ledningssystem, serviceinrättningar). Vi kan tillgodose nya behov i stadsbygden för olika boendeformer och verksamheter.

Det finns en stor efterfrågan för att bo centralt och arbeta centralt. Vi har stora grupper småhushåll ( 60-70 procent) som vill bo centralt och ha nära till service. Mer boende och verksamheter kan förstärka seviceunderlag för kollektivtrafik och butiker.

Det finns ytor och platser i stadsbygden som det går att bygga nytt på. Ja, vi vet att det finns många olika platser, både stora och små för olika behov.

Hur skall man då bygga? Vi menar att man måste utgå från olika platsers förutsättningar och först göra en platsanalys innan vi diskuterar kompletterande ny bebyggelse.

Här är några generella tankar som Stadsbyggnadskontoret har:

Varje ny byggnad skall förbättra stadsbilden på platsen, den skall tillgodose olika behov och önskemål och ge en bättre offentlig miljö för alla. Allt det här hanterar vi i detaljplaneprocessens öppenhet och i bygglovhanteringen tillsammans med olika byggherrar.

Då en av stadens grundläggande idéer är närhet till mångt och mycket, måste alla som bor i staden inse och förstå att vi kan få och kommer att få nya grannar nu och i framtiden. Mer människor i husen, längs gator och på torg och i parker i en tätare stad ger goda förutsättningar för trygghet och säkerhet, bättre underlag till kollektivtrafiken och till butiker.

En tätare stad anses gynna en långsiktigt hållbar utveckling inte minst ur både social- och ekonomiskt synpunkt. Mycket talar för att en tätare stad ger oss alla ett bra vardagsliv att leva i, ibland med både spänning och rörighet tillsammans med många och vid andra tillfällen med lugn, trygghet och frihet att bara vara sig själv på en plats eller i rörelse.

Stadsplaneringens grundläggande uppgift är att ordna bebyggelsen, gatorna och parkerna för stadsbornas och företagarnas vardagsliv. Den robusta staden skall också fungera för högtider, fester och karnevaler.

Vi vill med en ny stadsbyggnadspolitik planera och bygga för ett långsiktigt hållbart Västerås, eller naturligt fullfölja Målbilden-Västerås Mälarstaden 2013.

Den samlade helhetsbilden för detta tänkesätt finns samlad i Översiktsplan för utveckling av Västerås tätort . Planen föreslår att cirka två tredjedelar av 8 000 planerade lägenheter sker genom förtätnings- och förnyelseområden och en tredjedel genom nya områden utanför stadsbebyggelsen, som Geddeholm

Vi tror att dessa stadsbyggnadsidéer om hållbar utveckling på sikt och förverkligandet av Västerås Mälarstaden 2013 kommer att gå hand i hand. Stadens samlade idé är närhet, mångfald och komplexitet, förnyelse och utveckling över tiden.

Rörelsen och rytmen av både människor och trafik ger staden puls och liv. Alla måste vi vilja ha ett attraktivt Västerås att leva och verka i. Det kan vi finna i en tätare stad med mer bostäder och människor och med verksamheter till nytta och nöje för alla.

GÖRAN DANGEMARK

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons