Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Thomas Söderberg: 350 slag för en bättre värld!

På luciadagens eftermiddag kommer de flesta av Västerås kyrkklockor att ringa 350 slag. På så sätt innesluts vi i en världsomfattande ringning som inleds på Fijiöarna i Stilla Havet där dygnet börjar och där klimathotet är överhängande.

Annons
Ring klocka, ring. Tillsammans med klockorna i Köpenhamn får våra klockor ringa både som varning och som ett tecken på ett solidariskt hopp, skriver biskop Thomas Söderberg. Foto: Alf Pergeman

Ringningen avslutas hos oss i Europa med en stor manifestation i Köpenhamns domkyrka i samband med den klimatkonferens som ska fatta viktiga beslut om jordens framtid. Det är en viktig konferens och en viktig manifestation där jag som biskop i Västerås personligen kommer att delta. Tillsammans med klockorna i Köpenhamn får våra klockor ringa både som varning och som ett tecken på ett solidariskt hopp.

Klimatfrågan ses i västvärlden ofta som en framtidsfråga, vi agerar för våra barns och barnbarns skull. Det är helt sant. Den välfärdsgeneration som fick växa upp efter andra världskriget beskrivs ibland som den första generation som tänkt mer på sin egen välfärd än sina barns. Den ohämmade tillväxtoptimism som präglat Västeuropa och USA har sett jordens tillgångar med ett kort perspektiv och det uttag vi gjort av jordens samlade resurser är oacceptabelt stort. Nu utmanas vår livsstil av våra barns rätt till framtid.

Men för stora delar av jordens befolkning är klimatfrågan framförallt en nutidsfråga. Afrikanska kyrkoledare konstaterar i ett uttalande i september 2009 att ”Klimat-förändringarna är inte längre bara en oro för morgondagen utan en verklighet redan i dag som kräver ett påtagligt och omedelbart agerande.” De ständiga och allt frekventare naturkatastroferna oroar. En svår torka som skapar hungersnöd på Afrikas horn, korallrev som försvinner längs Östafrikas kust, översvämningar i Moçambique. Den glaciär på berget Kilimanjaros topp som varit en viktig symbol för Tanzania, och för hela Afrikas skönhet, är snart helt borta. Den vattenbrist som följer i klimatförändringarnas spår skapar konflikter. Många politiska analytiker menar att de stora framtida krigen kommer att gälla tillgången till vatten, inte som i dag oljan.

Afrika, som är den kontinent som kanske drabbats hårdast av klimatförändringarna, bidrar samtidigt med en mycket liten del av det utsläpp av växthusgaser som är en viktig orsak till problemen. I Tanzania och ett 30-tal afrikanska länder är utsläppen mindre än ett halvt ton per capita, medan EU:s genomsnittliga utsläpp är strax över åtta ton och USA släpper ut cirka 24 ton växthusgaser per capita och år.

Därför är en viktig fråga under klimat-mötet i Köpenhamn afrikanska krav på ekonomisk kompensation från den rika världen för de klimatförändringar vi orsakat och de drabbats av. Den så kallade G77-gruppen, en grupp av omkring 130 utvecklingsländer i samverkan, ställer krav både på ekonomiskt stöd och på rätten till teknik som utvecklats på norra halvklotet och som patentskyddas. Patentfrågan rör samma problematik som frågan om tillgång till läkemedel mot hiv/aids där västvärldspatent hotar ett aktivt arbete mot sjukdomen i de delar av världen som drabbats hårdast. Splittringen mellan världens rika och fattiga länder framstår som allt mer uppenbar.

Klimatfrågan ger också hela frågan om internationell solidaritet en ny dimension. Det handlar inte längre bara om ekonomiskt bistånd, om insamlingsarbete och givande. Klimatfrågan ställer krav på vårt sätt att leva och konsumera. Vi lever alla på samma jord, vi hör samman med denna jord och allt liv på den.

biskop i Västerås stift

Thomas Söderberg

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons