Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Thore Gårmark: Barnens och landets utveckling det primära

Annons
För framtida elbruk. Skolan är viktig och skall ge både kunskaper och beredskap för fortlöpande utveckling av individer, samhälle och näringsliv, skriver Thore Gårmark. (Bilden är från Elteknikbranschens gymnasium.) foto: scanpix

Skolan aktualiseras med jämna mellanrum i debatten. I Almedalen kunde vi senast höra skolminister Jan Björklund (FP) framhäva lärlingsutbildningens renässans och de rödgröna mer vikten av att gymnasiets alla studievägar skall kunna leda till högskolestudier.

Skolan är viktig och skall ge både kunskaper och beredskap för fortlöpande utveckling av individer, samhälle och näringsliv. Därför bör båda dessa mål nås genom att intresserade elever från yrkesinriktad utbildning senare skall kunna erbjudas reguljära möjligheter till för ändamålet anpassad komplettering att på distans eller regionalt skaffa behörighet för studier i högskola.

Våra barn och ungdomar måste få chansen att utvecklas i takt med både egna för-utsättningar och förändrad verklighet! Politiska partier, arbetsgivare och fackliga organisationer bör därför vara villiga att slakta en och annan helig ko för vår framtida överlevnad. Barnens och landets utveckling är det primära.

Så länge vi producerat något har yrkeskunskap utvecklats och genererats mellan generationer. Min farmors far blev byskräddare efter sin far och drygade ut inkomsten genom att familjen även drev ett torp.

Det var en tid då tyger var dyra och konfektionsutbud saknades, varför byskräddare kunde sy om farfars bonjour till finkjol åt mamman, för att senare kanske bli examensbyxor åt lillpojken.

Yrkesutbildning var ofta att som lärling från en yrkeskunnig få färdighet, som ofta kompletterades med teoretiska lärlingskurser i kommunala eller landstingskommunala yrkesskolor, som började etableras och så småningom även erbjöd både praktisk och teoretisk utbildning. Föregångare till våra gymnasieskolor.

Även större företag inrättade egna industriskolor. 1948 startade Asea i Västerås landets största men inte första industriskola med praktisk och teoretisk utbildning för verkstadsmekaniker, elektriker, plåtslagare och gjutare. Dessutom fanns pojkhem för sökande från annan ort, som bodde hos en värdfamilj som gav de unga social trygghet.

Rektor för den nya skolan blev en socionom och inte en tekniker – den nyss avlidne Gösta Lassbo – som kreerade ett unikt växlingssystem mellan utbildning i skola och tillämpning i produktikonsverkstäder. En av hans framsynta idéer vid den tiden var att göra eleverna medvetna om vikten av metod- och produktutveckling. Avgångsklassen skulle konstruera en praktisk grej som eleverna även tillverkade och fick behålla. Den första var en elektrisk lödkolv, som rymdes i en bakelithylsa ur vilken lödkolven kunde skjutas ut för användning med bibehållen och säker elkontakt. Som en av skolans första lärarna upplevde man rektorns kreativa nytänkande som lärorik även frekvens och takt ibland var något påfrestande.

En anledning till att industrin övergick från upplärning på arbetsplatsen till föregående grundutbildning i skolverkstäder var de ofta höga kassationskostnaderna i form av skrotat material plus dess föregående arbetskostnader och dyrbar spilld maskintid.

Lärlingsavtalet förutsatte en viss bredd, som innebär att när lärlingen närmat sig gränsen för produktivitet är det dags att lära något nytt med nya kassationskostnader. Samverkan mellan skola och produktion är därför både nyttig och ekonomisk.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons