Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Thore Gårmark: Högre reavinstskatt är ingen katastrof

Annons

I en intressant och välskriven debattartikel den 5 maj påpekar Viktor Miller att ökad reavinstskatt slår fel, när plötsligt reavinstskatten ökar från 20 procent till 30 procent av vinsten efter skäliga kostnadsavdrag. I slutet av artikeln föreslår han behov av övergångsregler i samband med omläggningen, vilket visar att debattören inte ifrågasätter reavinstbeskattning, som tidigare tyvärr har slagit ännu mer blint.

Priserna kan av olika anledningar gå både upp och ner. Vid skifte av skattesystem uppstår övergångsproblem. När man övergår ifrån att beskatta den bostad man bebor, utifrån upptaxerat marknadsvärde till att istället beskatta den vinst man gjort på bostaden, finns självfallet många som redan under några år beskattats på värdeökningen och nu dubbelbeskattas på samma ökning igen. Den efterlysta övergången kunde vara att den som sedan 1960 ägt och varit mantalsskriven

i fastigheten eller bostadsrätten skulle få behålla den 20-procentiga skatten och den som med samma premisser varit bosatt sedan 1980 kunde få en 25-procentig reavinstskatt.

Fastighets- och bostadsrättspriser beror på många faktorer: tillgången på bostäder, närliggande arbetsmarknad och kommunikationer, tillgång till skolor, vård, omsorg, butiker, fjärrvärme, boendemiljö, bredband etcetera jämte längre liv för äldre, övernattningslägenheter vid arbete på annan ort samt att ungdomar tidigare söker eget boende, som ytterligare ökar efterfrågan i bostadsknappa områden. Enligt Deutsche-Banks beräkning är enligt en artikel i Dagens Nyheter den 19 maj de svenska huspriserna övervärderade med 18 procent. Dagens höga priser kan tyda på sannolik fartblindhet.

När jag för cirka 50 år sedan flyttade till en villa i Storstockholm var många av de nya grannarna pensionärspar eller änkor, som i yngre år gjort sina livs största affärer genom att med stora lån skaffa en bostad, som de senare ofta med uppoffringar och egna arbetsinsatser sökt göra skuldfri för att få ett billigt och tryggt boende på ålderdomen. Väntade pensioner var inte stora.

Boendekostnaderna steg successivt med dyrare uppvärmningskostnader samt lavinartat höjda fastighetsskatter, då fastigheterna taxerades upp med stigande "marknadsvärden". Detta kunde innebära att boende även tvingades betala förmögenhetsskatt på ett fiktivt värde fram till dess bostaden sålts.

En del blev på pappret så rika att de inte hade råd att bo kvar. I debatten då ifrågasatte jag detta och föreslog att man kunde ta ut högre skatt i samband med försäljning med vinst. Håller även idag fast vid att detta är mer humant och rättvist.

Det finns många som ifrågasätter beskattning på bostäder. Men då de som lever på att sälja eller bygga bostäder liksom andra skall betala sin andel i kostnaderna för sjukvård, omsorg, rättsväsen, försvar, infrastruktur med mera är det skäligt att även den som gör vinster på investering i boende efter förmåga deltar i den allmänna investeringen. Det får inte skapas ett skattefritt frälse för dem som köper, renoverar och säljer bostäder. Det är väl ändå inte en oskälig katastrof om den som gjort en reavinst på en miljon får betala 300000 istället för 200000 i skatt?

Thora Gårmark

Västerås

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons