Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tid för oss politiker att sluta glömma de dementa!

Annons

Antalet människor i vårt land som drabbats av en demenssjukdom ökar. Idag uppskattas minst 150 000 personer i Sverige ha en demenssjukdom. Varje år blir det över 20 000 fler som insjuknar. Omkring 750 000 personer är idag anhörig till någon som insjuknat. Den vanligaste demenssjukdomen, Alzheimers, är en folksjukdom.

På senare år har mediciner för att hejda sjukdomsförloppet utvecklats. Människor som får en diagnos fastställd i tidigt stadium av sjukdomsförloppet kan med hjälp av medicinen klara sig själva i flera år. Tyvärr brister svensk sjukvård på många håll i att utreda och fastställa en diagnos. På så vis blir många utan den hjälp som medicineringen innebär.

Dolda sjukdomar som hjärnsjukdomar har skambelagts historiskt. Tyvärr verkar detta till viss del fortfarande gälla demenssjukdomar. Det är inte sällan de som drabbas får uppeva hur omgivningen, bekanta, kollegor och arbetsgivare, vänder ryggen till dem. Alzheimers är en folksjukdom som måste lyftas fram i ljuset, diskuteras och spridas kunskap om.

Det är inte bara gamla människor som drabbas av Alzheimer. Flera är mitt uppe i arbetslivet och har ibland även barn att ta hand om. Många av symtomen för sjukdomen påminner om symtomen för utbrändhet och depression. Hur många personer som fått antidepressiva läkemedel utskrivna istället för demensmediciner är oklart. Men överläkare Niels Andreasen på Huddinge sjukhus menar att så många som upp till 15 procent av de långtidssjukskrivna över 50 år kan lida av en begynnande demens. Varje enskilt fall där demenssjukdomen inte upptäcks medför ett oerhört lidande för den enskilde.

Primärvårdens kunskaper och intresse för att utreda eventuell demenssjukdom är på många håll i landet undermålig. Enligt svenska Alzheimerföreningen är det bara en bråkdel av de insjuknade som blir utredda. Enligt samma förening är det dessutom så få som tre av tio som får demensmediciner. Miljöpartiet de gröna anser att det är helt avgörande att primärvården tar det ansvar den tilldelats och förbättrar sina rutiner för att upptäcka demenssjukdomar hos patienterna. Att läkare och sjuksköterskor på våra vårdcentraler genomför enkla MMT (MiniMentalTest) och klocktest kan inte vara för mycket begärt.

Samtidigt som det blir fler dementa blir trycket på kommunernas demensomsorg större. I arbetet med att anpassa särskilda äldreboenden för dementa är det viktigt att inte glömma bort de personer som inte är gamla. Väldigt få kommuner kan idag erbjuda dementa som inte är gamla ett individanpassat stöd. Det är helt oacceptabelt att en femtioåring ska behöva bo på ett särskilt boende där medelåldern är över 85 år. Från miljöpartiets sida vill vi att kommunerna vidtar åtgärder för att garantera alla dementa ett anpassat stöd.

De svenska kommunerna verkar relativt nöjda med sin demensomsorg. Sju av tio kommuner säger sig vara nöjda med demensvården i sin kommun. Skillnaden mellan politikers och anhörigas uppfattning om omsorgen är mycket stor. Vi vill påstå att om vi politiker vore mer insatta i hur demenssjuka och deras anhöriga har det i vårt land skulle vi inte påstå att demensvården är bra.

Miljöpartiet har bidragit till att staten tillskjuter medel för kompetenshöjning inom kommunerna och landstingen. Den så kallade kompetensstegen kan mycket väl leda till en bättre kunskap om demenssjukdomar och således en bättre vård och omsorg. Vi vill uppmana alla politiker att delta på demensutbildningarna så att politikers och anhörigas verklighetsbild inte ska skilja sig så mycket i framtiden.

Vi gröna riks-, landstings- och kommunpolitiker utmanar nu övriga partier att se de demenssjuka och agera för att ge dem och deras anhöriga det värdiga liv de har rätt till.

Magnus Johansson

Andreas Porswald

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons