Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tillsammans kan vi minska onödig användning av antibiotika

Annons
Budskap på väg. Minskad antibiotikaanvändning kräver både kloka läkare och intresserade patienter, skriver Inge Eriksson och Jan Smedjegård. foto: Inge eriksson

“Om vi inte gör något idag kommer vi inte att kunna bota infektioner i morgon”. Det är WHO:s drastiska budskap i samband med Världshälsodagen den 7 april. Vi lever i en tid då vi ser det som en självklarhet att ha tillgång till antibiotika. Det har inte alltid varit så – för bara några decennier sedan var det inte ovanligt att bakterieinfektioner var dödliga och vi kan hamna i den situationen igen. Tillsammans måste vi bromsa utvecklingen av bakterier som blir motståndskraftiga mot antibiotika.

När man använder antibiotika tar man alltid en risk att bakterierna blir motståndskraftiga och varje kur ökar risken för att resistenta bakterier biter sig fast i vår bakterieflora. Framtida infektioner blir svårbehandlade, vilket leder till längre vårdtider och ökad dödlighet. Vår bakterieflora delas av oss alla – en antibiotikabehandling av dig idag påverkar därför din egen nästa behandling, dina närmastes nästa, likväl som alla andras kommande behandlingar.

Redan förekommer infektioner med bakterier som är resistenta mot alla tillgängliga antibiotika. Även om vi hittills har varit förskonade från sådana fall i Sverige förekommer även här svårbehandlade bakterier som lett till allvarliga infektioner och dödsfall.

Liksom klimathotet kräver antibiotikaproblemet globala insatser. Resistenta bakterier behöver inga pass. Två miljarder flygresor och en alltmer internationaliserad sjukvård sprider snabbt och effektivt bakterier över världen. Samtidigt finns inga nya antibiotika i sikte. Förutom god hygien är det viktigaste vi kan göra att hushålla med de läkemedel som finns idag.

Kloka läkare följer moderna behandlingsrekommendationer och avvaktar med antibiotika vid lindriga och självläkande infektioner. Men lika viktigt är det att var och en av oss ser det som en förmån att slippa ta antibiotika. I stället för att be om ett recept bör man vara glad över läkarens besked att infektionen inte behöver antibiotikabehandlas. Tillsammans kan vi därigenom minska resistensutvecklingen och spara läkemedlen så att de är effektiva även när våra barn växer upp.

Kampen mot resistenta bakterier handlar om att värdera risker. Den svårt sjuke patienten måste kunna behandlas snabbt och effektivt. Å andra sidan bör den otålige patienten med ”jobbig” hosta, som snabbt ”måste” bli frisk och inte har tid att ”avvakta”, just göra det – faktum är att det i regel inte går snabbare om man i det läget får antibiotika. Förr behandlade man alla bakterieinfektioner med antibiotika men numera har man lärt sig hur begränsad effekten av antibiotika är och avstår därför gärna från behandling – man skall behandla patienten, inte bakterien. Om patienten mår riktigt dåligt ger man antibiotika medan den som inte är fullt så sjuk klarar sig bra utan behandling även om infektionen orsakas av bakterier.

Men en enda kur för säkerhets skull är väl inte så farligt? Det enskilda fallet är naturligtvis inte avgörande, men när många gör samma fel blir det ett stort problem. Patienters förväntningar och läkares beteenden ändras inte över en natt i en kultur som länge varit alltför frikostig med antibiotika. En nyligen publicerad mätning från Vårdbarometern visade att så mycket som 78 procent av svenskarna är beredda att avstå antibiotika, även om man riskerar några dagars extra sjukledighet – och enligt moderna studier minskar antibiotika oftast tiden som man är sjuk med mindre än en halv dag vid bakterieorsakade infektioner!

Arbetet för en klok antibiotikaanvändning har hög prioritet både i Sverige och internationellt. Sedan 2007 har antalet antibiotikarecept i Västmanland minskat med mer än 15 procent och regeringen har nu satt ett mål som innebär att ytterligare en tredjedel av recepten i vårt län bör försvinna fram till 2014. Det finns gott om undersökningar som visar att detta är fullt möjligt utan att vi tar några medicinska risker – det räcker att minska den onödiga överanvändningen av dessa livsviktiga läkemedel.

Tillsammans klarar vi det – men det kräver både kloka läkare och intresserade patienter, som förstår antibiotikas blygsamma effekt vid vanliga infektioner. Som hellre slipper en antibiotikakur än kvitterar ut ett recept i onödan. Bussarna i Västmanland har de senaste två veckorna förmedlat budskapet och på vårdcentralerna kommer information att finnas tillgänglig. Fråga din läkare om det verkligen är nödvändigt med antibiotika för att bota din infektion!

Tillsammans kan vi minska onödig användning av antibiotika.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons