Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

TMF: Las gör många ungdomar arbetslösa

Annons
Slutsnickrat? För vår bransch är risken överhängande för att unga medarbetare söker sig helt andra karriärvägar och för alltid lämnat träindustrin, skriver debattörerna. foto: scanpix

Lagen om anstllningsskydd (Las) och tur-ordningsreglerna ger betydande problem för stora delar av det svenska näringslivet när det gäller att planera arbetet, utveckla företagen och förstärka konkurrenskraften. Men de verkliga förlorarna är alla de ungdomar som inte får en ärlig chans att etablera sig på arbetsmarknaden. Här ligger förstås också en förklaring till Sveriges oacceptabelt höga ungdomsarbetslöshet.

Åtskilliga medlemsföretag i Trä- och möbelföretagen (TMF) tvingades under lågkonjunkturen och finanskrisen till personalneddragningar. När vi nu i detalj har studerat vilka kategorier som råkade värst ut är mönstret mycket tydligt.

I åldersgruppen över 45 år var det några enstaka procent av de anställda som förlorade sina jobb mellan 2007 och 2009. I spannet 25-39 år handlade det om en klart högre andel, ungefär en fjärdedel av alla medarbetare inom träindustrin.

Men långt värre än så drabbades de allra yngsta. För dem mellan 18 och 24 år kastades 58 procent ut i arbetslöshet. För vår bransch med generellt sett stora rekryteringsbehov framöver är risken överhängande för att dessa unga medarbetare söker sig helt andra karriärvägar och för alltid lämnat träindustrin.

Det är häpnadsväckande att vissa debattörer, också inom regeringen, påstår att Las inte skapar problem. Med tanke på Sveriges starka ekonomi där de flesta parametrar ligger rätt, dock inte ungdomsarbetslösheten, tyder det närmast på respektlöshet mot de unga att inte erkänna denna fula fläck på den svenska välfärden och skyndsamt ändra regelverket.

De som förnekar bekymren verkar koncentrera sig på expanderande företag som ständigt nyanställer. Svårigheterna ligger förstås inte där utan i krisande bolag med personalminskningar som sista utväg.

Flertalet arbetsplatser mår bäst av en heterogen arbetsstyrka. Det är viktigt för medarbetarna själva och det är viktigt för verksamheten som sådan. Vi har i vår medlemskrets ett antal exempel på företag som innan krisen slog till målmedvetet hade rekryterat medarbetare i en dynamisk blandning avseende kön, ålder, etnicitet och kompetens. Efter krisen hade verkligheten för dessa helt förändrats. Av den förbättrade mångfalden återstod i vissa företag en personalstyrka dominerad av män i övre medelåldern, alltså i praktiken en återgång till ruta ett.

Las bidrar till ett förödande resursslöseri, både mänskligt och ekonomiskt. Vi betvivlar inte de vällovliga ambitionerna från tiden för lagens tillkomst på 1970-talet, men det gäller att acceptera att den i dag blivit en bromskloss för en sund utveckling i företagen och ett effektivt hinder för de tiotusentals ungdomar som vill ta plats i yrkeslivet. I det läget är det oansvarigt att försvara de effekter som delar av Las åstadkommer för grupper som redan har svårt att få fotfäste på arbetsmarknaden.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons