Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tobias Lindfors: Varför inte avskaffa fribeloppet?

Den redan höga ungdomsarbetslösheten fortsätter att växa. Bara i Västerås kommun finns det 2 852 unga människor mellan 18 och 24 år som söker jobb. Detta är en ökning med nästan 50 procent sedan september förra året.

Annons
Bör uppmuntras. Reglerna får inte hindra den student som redan under studietiden vill engagera sig mer i sin kommande karriär, skriver Tobias Lindfors. foto: scanpix

Allt fler uppmärksammar problematiken och debattvågorna går höga i riksdagen. Men i stället för att presentera lösningar på problemet med att så många unga hamnar i utanförskap, verkar fenomenet tyvärr snarast användas som ett politiskt slagträ.

Ett av de bättre förslagen som trots allt framkommit är att regeringen i höstbudgeten vill höja fribeloppsgränsen för studenter som arbetar vid sidan av sina studier. I dag är fribeloppet 107 000 kronor och regeringen föreslår en höjning till 136 400 kronor den 1 januari 2011.

Detta är ett lovvärt initiativ, men med några enkla penndrag går det att förbättra förslaget ytterligare. Att avskaffa fribeloppet helt och hållet vore en bra åtgärd för att förbättra ungas möjligheter på arbetsmarknaden. Utan en fribeloppsgräns får en student möjlighet arbeta precis så mycket personen i fråga vill och kan utan att vara orolig för att han eller hon tjänar för mycket.

Den som vid examenstillfället kan visa upp en cv med bred arbetslivserfarenhet har ett stort försprång framför den som enbart har betyg. Konkurrensen är hård om jobben och goda referenser kan vara just det som gör att man får det eftertraktade jobbet. Den som jobbar under studietiden får också i snitt 800 kronor högre ingångslön i månaden än den som inte haft jobb under studietiden, enligt en undersökning av Svenskt Näringsliv. Samma undersökning visade också att de blir mer attraktiva på arbetsmarknaden, ökar chansen för anställning inom tre månader efter avslutad utbildning och för att då få ett kvalificerat och för utbildningen relevant arbete.

Det finns även andra anledningar till varför studenter inte ska hindras från att jobba under sin studietid. Snarare bör de uppmuntras eftersom detta är goda tillfällen att bygga upp sina kontaktnät för framtiden. En students ofta ganska knapra privatekonomi kan få ett tillskott på några tusenlappar för den som jobbar 40 timmar i månaden. Självklart har många studenter insett detta och de som väljer att jobba parallellt med studierna är också attraktiva för arbetsgivare. I en tuffare konjunktur vill allt fler företag hyra in flexibel arbetskraft. Därför är studenterna en perfekt målgrupp som har möjlighet att jobba deltid på dagtid, kvällar och helger. Att anställa unga människor ger också en väl-behövlig vitamininjektion i många företag. De för med sig nya kompetenser och insikter om nya trender och marknadskontakter.

De som försvarar den hårda och onödiga fribeloppsgränsen menar att studenter bör ägna sig åt sina studier och inte jobba under tiden. Det mest häpnadsväckande med denna inställning är synen på alla studenter som ett homogent kollektiv. I stället är det principiellt viktigt att se studenterna som de unika individer de faktiskt är och inte dra alla över en och samma kam.

Reglerna får inte hindra den som redan under studietiden vill engagera sig mer i sin kommande karriär, en investering som lönar sig resten av livet. Det måste vara upp till varje student att bedöma hur mycket de ska arbeta under studietiden och i tider av kris och ökande ungdomsarbetslöshet bör alla hinder för insteg på arbetsmarknaden avskaffas. Varför vänta?

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons