Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tomträttsavgälden oförenlig med demokratiska grundvärderingar

Annons

Kommun- och finansmarknadsminister Sven-Erik Österberg (VLT den 26 juli) och riksdagsman Jörgen Johansson (VLT den 27 juli) har gett sina synpunkter på fastighetsskatten från var sin sida av den politiska blockgränsen.

Av Österbergs debattinlägg får man intrycket att den genomsnittlige husägaren har fått 60 000 kronor om året i minskade ränteutgifter tack vare regeringens politik. Visst skall regeringen ha beröm för att vi har historiskt låga räntor i Sverige. Medaljens baksida är dock kraftigt stigande fastighetspriser som småhusköparen i dag tvingas finansiera med orimligt höga lån.

Omvärldsfaktorerna påverkar tyvärr räntenivån mer än vad regeringen förmår. I augustinumret av Handelsbankens kundinformation förutser man minst en procents räntehöjning under den närmaste tiden. Räntan kan bli mycket högre om krisen i Mellanöstern förvärras, vilket leder till ekonomisk ruin för skuldtyngda villaägare.

Jörgen Johansson från Alliansen vill i snabb takt avveckla en hel rad skatter, däribland fastighetsskatten. Men Alliansens förslag måste, för att statsbudgeten skall balansera, innehålla nedskärningar av statens utgifter. Alliansens trovärdighet är i fara om den inte kan uppvisa en budget i balans före valet. Vårt land har inte handlingsutrymme för underbalanserade budgetar och villaägarna inte råd med åtföljande räntechocker.

Planerar Alliansen nedskärningar i statens budget eller kanske till och med utförsäljning av de kollektiva statliga försäkringarna, vilket Österberg befarar? Om inte, så är Roland Sundgrens förslag den 21 juli värt att beakta. Samtidigt avskaffande av fastighetsskatten och ränteavdragen - de senare med viss fördröjning - skulle kunna fungera för både statsbudgeten och villaägarnas ekonomi.

Jörgen Johansson påpekar helt riktigt att marktaxeringen har lett till orimligheter. Det har jag fått dagliga bevis för genom telefonsamtal från upprörda små-husägare. Särskilt illa utsatta är husägare med kommunala tomt-rättsavtal. Jag tar ett exempel.

En radhusägare med markytan 200 kvadratmeter får nästa år en tomträttsavgäld på 12 500 kronor (avdragsgill i deklarationen). Till detta skall läggas en markskatt på nära 4 000 kronor. Mark-en taxeras till 375 000 kronor, ungefär lika mycket som rad-husets taxeringsvärde. Ett friköp av de 200 kvadratmetrarna kostar nästan 300 000 kronor.

Radhusägaren borde ha friköpt sin tomt 1994 då detta blev möjligt. Som jämförelse kan nämnas att kommunalrådet Ulla Perssons mångfalt större villatomt friköptes det året för mindre än 100 000 kronor.

Västerås måste göra sig av med värstingstämpeln bland Sveriges kommuner när det gäller hanteringen av tomträtterna. I en demokrati skall medborgarna ha lika rätt inför lagen och bli likformigt behandlade av makthavande politiker och myndigheter.

Roland Sundgrens modell passar utmärkt för tomträtternas avskaffande. Utgå från 1994 som basår för friköpsvärden, räkna värdestegringen enligt KPI och beräkna ny tomträttsavgäld enligt löpande banklåneränta, dra av erlagd tomträttsavgäld och eventuell köpeskilling vid friköp senare än basåret. Här-igenom erhålles ett rättvist friköpsvärde och kommunens återbetalningsskyldighet för uttaget överpris vid friköp efter 1994.

Samtliga tomträttsinnehavare kan nu friköpa sina tomter med banklån eller andra medel. Genom detta förfarande blir alla medborgare likformigt behandlade av kommunen.

Ivan Öberg

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons