Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tord Säfvestad: Folkomröstningar broms för sund utveckling

När regering och riksdag inte vågar fatta ­beslut med tanke på den allmänna opinionen och risken att tappa röster i ett förestående val tillgriper man folkomröstning. I Sverige har vi inte haft särskilt många men spåren av dem förskräcker.

Annons

Vid folkomröstningen 1955 om övergång till högertrafik gick vulgärpropagandan på högvarv. Det skulle bli blodbad på våra vägar om vi som i länderna på Europas kontinent körde till höger. Detta skräckscenario skrämde 82,9 procent av de röstande till ett nej. Trots detta beslöt riksdagen åtta år senare att högertrafik skulle införas 1967. Blev det något blodbad? Nej, tvärtom minskade trafikolyckorna drastiskt. Man kan undra hur många människoliv som sparats om övergången skett tio år tidigare.

År 1980 folkomröstade vi om kärnkraft med sedvanlig skräckpropaganda från nejsidan. Följden blev att våra kärnkraftverk som stod för hälften av Sveriges elförsörjning skulle skrotas i förtid. Som kronan på verket kom energiminister Birgitta Dahl (s) med den så kallade tankeförbudslagen som innebar att inget utvecklingsarbete skulle få utföras för framtida kärnkraftverk. Därmed satte hon punkt för den verksamhet som av många anses vara den främsta ingenjörsbragden i svensk industrihistoria: Asea Atoms konstruktion av egna kärnreaktorer, det enda företag i världen utanför USA som klarade det utan licenser.

Sedan kom idiotstoppet av de två Barsebäckreaktorerna, vilket kostat skattebetalarna tiotals miljarder kronor. Det innebar också att elbortfallet där tidvis ersatts från fossileldade kraftverk i Nordeuropa med runt tio miljoner ton utsläppt koldioxid per år. Och svenska statliga Vattenfalls kolkraftverk i Tyskland och Polen spyr årligen ut 65 miljoner ton koldioxid.

Vid EMU-omröstningen 2003 vann nej-sidan som stöddes av marxistleninisterna, sverigedemokraterna, nationaldemokraterna, vänsterpartiet, miljöpartiet och centern. Framstående ekonomer som ekonomiprofessorn Harry Flam och Kommerskollegiums chefekonom Håkan Nordström har räknat ut att Sverige årligen går miste om 200 miljarder kronor i utrikeshandel genom utanförskapet. Gemene man, som kanske vill resa till Kanarieöarna eller annan eurozon, märker att svenska kronans störtdykning gör djupa hål i plånboken. Politiskt sett har Pär Nuder (s) och efterträdaren Anders Borg (m) inte haft något att säga till om vid euroländernas finansministermöten.

Den EMU-vänliga sidan med socialdemokraterna, moderaterna, folkpartiet och kristdemokraterna har majoritet i riksdagen. De borde visa handlingskraft och snarast ansluta Sverige utan långbänk med ännu en folkomröstning.

Folkomröstningar kan alltså, trots att de bara är rådgivande, bromsa upp eller helt stoppa en för landet och dess invånare positiv utveckling. Våra valda representanter i regering och riksdag är bättre pålästa i komplicerade frågor än folk i allmänhet. Det är sorgligt om okunskap och inneboende motvilja mot förändringar ska fälla utslag i tvivelaktiga folkomröstningar.

TORD SÄFVESTAD

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons