Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ulla Persson (S): Den som spar han har när tiderna blir sämre

Annons
Gör det möjligt. Vi är många som krävt att kommunerna ska få spara i goda tider för att använda medlen under sämre tider. Problemet är att de egentligen inte är tillåtet att samla i ladorna, skriver Ulla Persson.foto: scanpix

I mitten av september kom en statlig utredning – Spara i goda tider för en stabil kommunal verksamhet. Utredningen berör hela samhällsekonomin. Det finns goda skäl att säga ja till förslaget om ett mera flexibelt kommunalt balanskrav. Det finns också goda skäl till att säga nej till förslaget om en riksomfattande kommunal stabiliseringsfond.

Sveriges kommuner och landsting ansvarar för att klara en stor del av medborgarnas välfärdsbehov, exempelvis skola, vård och omsorg. Kommunsektorn är även en viktig del i den svenska samhällsekonomin. Enbart i Västerås stad kostar den skattefinansierade välfärden över 6 000 miljoner kronor 2012. Det mot-svarar drygt 16 miljoner kronor om dagen.

Efter uppstädningen av 90-talskrisen är kommunsektorn bunden i kommunallagen av ett balanskrav. Inkomster och utgifter i budgeten måste minst gå ihop. Blir det ändå underskott måste det återställas snarast.

Balanskravet har varit bra men det skapar samtidigt en hel del problem. Risken är påtaglig att sjunkande intäkter och ökade kostnader möts med nedskärningar och personalminskningar. Det påverkar hela samhällsekonomin i negativ riktning och förstärker i stället för att motverka en lågkonjunktur. Därför är vi många som krävt att kommunerna ska få spara i goda tider för att använda medlen under sämre tider. Problemet är att det nu egentligen inte är tillåtet att samla i ladorna.

Erfarenheterna av 90-talskrisen gjorde att Västerås stad efter ett S-initiativ ändå började samla i ladorna i en egen balansfond redan 1999. Sedan dess har vi gjort tre uttag från fonden på sammanlagt 205 miljoner kronor.I nuläget finns 252 miljoner kronor i balans-fonden. Pengarna gör att Västerås stad inte behöver panikbromsa om intäkterna sjunker kraftigt eller om kostnaderna ökar mycket.

Därför ser jag positivt på förslaget att ge kommunerna ökade möjligheter att utjämna intäkter över tid – givetvis med bibehållen god ekonomisk hushållning. Ett ökat lokalt sparande minskar risken för stora konjunktursvängningar och ökar handlingsutrymmet för kommunerna. Det kommunala självstyret stärks samtidigt som legitimiteten hos medborgarna för den lokala politiken kan öka.

Utredningens andra huvudförslag är att inrätta en riksomfattande kommunal stabiliseringsfond dit kommunsektorn ska tvingas att betala en årlig avgift. I gengäld ska kommunsektorn kunna få bidrag från fonden om en garanterad lägsta tillväxt för skatte-underlaget underskrids.

Jag ogillar förslaget, och kan inte se att det finns behov av ett tvångssparande i en central fond förutsatt att det finns möjlighet att spara i ladorna. Ytterst är det kommunsektorns eget ansvar för den egna verksamheten och ekonomin som skapar stabilitet. Det är också stora pengar som ska tvångssparas. Fullt utbyggt handlar det om 25 miljarder kronor i en fond som ska förvaltas av staten. Finns det någon finansminister oavsett färg som inte skulle frestas att använda pengarna till något helt annat om man anser att det behövs?

Faktum är att utredaren Clas Olsson själv inte är nöjd med förslaget om stabiliseringsfond. Det är bättre att vid behov anpassa nivån på de generella statsbidragen, säger utredaren i sammanfattningen. Jag håller med om detta.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons