Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Unionen: Mer ledigt är fel väg, MP

Annons

Unionen kritiserar kongressande Miljöpartiet

Unionen tror inte på MP:s nya variant av friåret. Bilden: MP-kongressen i fjol. I helgen samlas Miljöpartiet åter till kongress, denna gång i Västerås.Foto: TT

Digitaliseringen, globaliseringen och den demografiska utvecklingen förändrar arbetsmarknaden i grunden. Skiftet går snabbt. Arbetsuppgifter försvinner och yrkesroller förändras.

I ett sådant läge är det viktigt att arbetskraften ges möjlighet till regelbunden vidareutbildning. Det stärker individens ställning på arbetsmarknaden och det leder till ökad tillväxt och produktivitet.

Samtidigt är företagens svårigheter att hitta rätt kompetens det främsta tillväxthindret och det är tydligt att det behövs omfattande åtgärder för att anpassa utbildningssystemet för framtidens arbetsmarknad.

Miljöpartiets svar på den frågan är ”utvecklingstid”, en vidareutveckling av det tidigare friåret som gällde mellan 2005–2007. Tanken med det nya förslaget är att anställda ska få möjlighet att vara lediga upp till ett år för att fortbilda sig, starta företag eller att genom utbildning välja en ny väg i livet.

Miljöpartiets engagemang för arbetsmarknaden är välkommet. När partiets medlemmar samlas i Västerås för årets kongress är Unionen självklart på plats och ser fram emot konstruktiva samtal.

Men förslaget om utvecklingstid riskerar att sända fel signaler till landets arbetsgivare och till alla yrkesverksamma som återkommande måste uppdatera sin kompetens för att kunna utföra sina jobb.

Men förslaget om utvecklingstid riskerar att sända fel signaler till landets arbetsgivare och till alla yrkesverksamma som återkommande måste uppdatera sin kompetens för att kunna utföra sina jobb.

Det som landets yrkesverksamma behöver är inte att vara lediga ett år för att studera. De flesta behöver i stället bättre möjligheter att kontinuerligt kompetensutveckla sig, vid sidan om sin vanliga anställning.

Miljöpartiets förslag riskerar dessutom att skjuta över ansvaret för kompetensutvecklingen från arbetsgivaren till staten. Det vore olyckligt.

Unionen vill istället se lösningar genom kollektivavtal, där fackförbund och arbetsgivare gemensamt kan ställa kompletterande krav på staten för att få till en trepartslösning för finansiering av yrkesverksammas återkommande utbildning.

Unionen vill istället se lösningar genom kollektivavtal, där fackförbund och arbetsgivare gemensamt kan ställa kompletterande krav på staten för att få till en trepartslösning för finansiering av yrkesverksammas återkommande utbildning.

Vi är övertygade om att parterna – med hjälp av staten – har bättre förutsättningar än staten ensam att utforma lösningar som passar enskilda personer och olika branscher, både vad gäller innehåll och ersättningsnivåer.

För att det ska vara möjligt måste studiemedelssystemet, liksom utbudet på högskolan, anpassas efter de yrkesverksammas behov.

Med nuvarande villkor är studier finansierade med studiemedel helt enkelt inte ett alternativ för de flesta yrkesverksamma. Följden är att utbildning som är nödvändig för kompetensförsörjningen uteblir på grund av att ingen tar ansvar för individens försörjning.

Unionen vill därför se:

• Ett studiemedelsystem anpassat för yrkesverksamma. Ersättningsnivåer och ålders- och tidsbegränsningar behöver anpassas efter yrkesverksammas behov. Vidare behöver studiemedlet utformas så att det kan kompletteras med andra ersättningar, exempelvis via kollektivavtal, utan att det reduceras.

• Att högskolan får ett tydligt uppdrag att tillhandahålla utbildning som är relevant och tillgänglig för yrkesverksamma. Därtill behöver lärosätena få resurser för att utföra validering av yrkeskompetens, så att utbildningstiden förkortas.

Unionen är Sveriges största fackförbund. Våra 650 000 medlemmar befinner sig i frontlinjen av den tekniska utvecklingen och verkar i många fall på en global arena. De ser med egna ögon hur kompetenskraven förändras och behoven av vidareutbildning ökar.

De länder som skapar långsiktiga system för yrkesverksammas återkommande utbildning och omställning har också störst möjligheter att möta och dra nytta av digitaliseringen.

Möjligheterna till kompetensutveckling måste därför förbättras tillsammans med arbetsmarknadens parter.

Henrik Ehrenberg

samhällspolitisk chef Unionen

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons