Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Upplys även eleverna om vad nya skollagen innebär

Annons
Nytt för skolan. På fredag träder den nya skollagen i kraft. En ny betygsskala är bara en del av den. (I förgrunden utbildningsminister Jan Björklund). foto: scanpix

Den nya skollagen, som träder i kraft från och med den 1 juli 2011, är en ganska stor omdaning som är menad att strama upp hela skolstrukturen; från kravet på lärar-legitimation, nydesignade program och skärpning av behörighets krav samt tillämpning av ett 6-gradigt betygssystem till ändringar i befogenheter och ansvar av nyckelaktörer i skolvärden.

Om den nya lagen och dess påverkan och konsekvenser föreställer sig Västerås stad ha utbildat staben för de pedagogiska nämnderna, politiska representanterna i dessa nämnder, Proaros medarbetare som jobbar med skolfrågor och skolornas ledningi staden. Staden tänker sig vara förberedd för innebörden av de nya kraven. Västerås har ett kompetent och proaktivt arbetslag som jobbar med skolfrågor.

Kvar är att man ändå måste tänka på elever som är kärnan i verksamheten. Enligt Skolverkets rapport är antalet elever som inte uppnått målen i ett eller flera ämnen i Västerås 25,8 procent av totalt 1 463 elever som avslutat årskurs 9 läsåret 2008/2009.

När kravet till antagning till gymnasie-skolor höjs enlighet den nya skollagen från tre till tolv ämnen (de tre kärnämnena plus nio andra ämnen, för de högskoleförberedande programmen) kommer procenttalet definitivt att stiga ännu mer. Det blir svårt för västeråsarna att förvänta sig ett positivt reslutat om Västerås stad inte upplyser och förbereder själva eleverna och deras föräldrar om innebörden av den nya skollagen.

För att problematisera frågan ännu mer kan man titta på elevernas sociala, etniska och ekonomiska bakgrund i Västerås kommunala skolor. Andel elever i årkurs 9 med svensk bakgrund som gick på de kommunala skolorna läsåret 2009/2010, och inte uppnått målen i två eller flera ämnen var, 12 procent av totalt 1 130 elever, medan elever med utländsk bakgrund (födda utanför Sverige) var andelen 31 procent av totalt 160 elever.

Man har inte så många alternativ att välja på för att vetenskapligt förklara korrelationen mellan betyg och familjens bakgrund som variabel. Dessa elevers brist på svenska språkkunskap är orsak nummer ett. Man undrar hur kommunen kommer att hantera denna kategori av elever när tillträdeskrav till gymnasiet väsentligt höjs med den nya lagen till godkänd i tolv ämnen för högskoleförberedande programmen respektive åtta ämnen för yrkesprogrammen.

Med den tuffare skollagen ökar sannolikt antalet elever som inte uppfyller kraven. De får inte tillträde till gymnasieutbildning och därmed inte heller till högskoleutbildning. Då blir man extra orolig för denna kategori av elever som oftast blir socialt marginaliserade och hamnar i kriminalitet med dyster framtid och därmed utgör de en stor andel i de statistiker som många fördomar tar näring ifrån. De statistiker som åberopas då och då till och med för att legitimera bildandet av ett politiskt parti.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons