Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Uppskjuten reavinstskatt på bostäder skapar ingen bubbla

Ränteavdragen är inga subventioner till bostadsägare 

Annons

Den 19 april påstår arkitekten Rune Karlsson att uppskjuten reavinstskatt och ”boräntesubventioner” skapat en bostadsbubbla som gör det svårt för unga att etablera sig på bostadsmarknaden. Karlsson gör flera påstående som är märkliga och det finns skäl att reda ut begreppen.

Rune Karlsson menar att ”inflationen” i bostadssektorn varit 4-5 gånger högre än i den övriga ekonomin. Något enstaka år kan det möjligen stämma. Men det är relativt ointressant eftersom prisförändringar måste ses över lång tid. Sedan 1975 har reguljära KPI ökat med 417 procent och småhuspriserna med 839 procent det vill säga knappt det dubbla. Det är illa nog. Men inte 4-5 gånger mer.

Så länge de grundläggande spelreglerna är desamma kan prisökningar bara förklaras av förändringar i utbud och efterfrågan. Och sedan mitten av 1990-talet har utbudet varit lågt medan efterfrågan framförallt efter millennieskiftet ökat kraftigt. Efterfrågan har visserligen haft stöd av ränteavdragen – men de har snarast försämrats sedan 1970-talet än förbättrats.

Att Karlsson återkommande kallar ränteavdrag för den som lånat pengar till bostadsköp för ”boräntesubventioner” är märkligt. Ränteavdrag är inte kopplat till boende utan till låntagande och omfattar lån för såväl köp av båt, jordenruntresa som lån för att investera i ett eget företag och bostad.

Ännu märkligare blir det när Karlsson påstår att hyresrätten är missgynnad i detta avseende trots att hyresvärdar får göra avdrag i sina resultaträkningar för såväl räntekostnader och alla andra kostnader som hyresföretaget har. Menar Rune Karlsson att alla ska få göra ränteavdrag utom just dem som lånar för att köpa en egen bostad?

Hyresrättens problem ligger inte i att den som köper sin bostad får göra ränteavdrag. Problemet är snarast att Sverige har OECDs hårdaste reglering av bostadshyror som gör att lägenheter på Östermalm i Stockholm bara skiljer 20-30 procent i hyra mot hyror i förorter som Tensta medan priset på bostadsrätter i samma områden skiljer sig 800-1000 procent.

Slutligen påstår Rune Karlsson att uppskovet av reavinstskatten är det som göder bostadsbubblan. Med tanke på att taket för uppskovet är 1,450,000 kr vilket tyvärr numera bara är en liten del av vad ett småhus kostar i storstadsregionerna kan det inte vara en starkt bidragande faktor. Att man sedan 2008 också betalar uppskovsskatt som motsvarar 3,25% bankränta talar för att uppskovets bidrag till prisökningarna är nära nog obefintligt.

Snarare är det Europas högsta flyttskatter (de svenska) som bidrar till låg rörlighet på svensk bostadsmarknad och att mycket bostadskapital förblir bundet i hundratusentals småhus i stället för att kunna användas till nyproduktion.

Eftersom vi haft ränteavdrag för lån hela tiden och eftersom de var långt mer generösa på 1970-talet kan prisförändringarna inte förklaras av det. Den ofrånkomliga förklaringen är att det i Sverige byggts för få bostäder i 20 års tid och att endast en normalisering av bostadsbyggandet kan lösa det grundläggande problemet – som är brist och inget annat.

För ett normaliserat bostadsbyggande krävs en normaliserad bostadsmarknad med en rörlighet som liknar andra europeiska länders. Det är svårt att föreställa sig hur man ska uppnå samma rörlighet om man inte också avvecklar de unikt höga flyttskatterna.

Därför har Rune Karlsson fel när han påstår att uppskoven göder bostadsbubblan. Tvärtom skulle större uppskov eller ännu hellre avvecklad kapitalvinstskatt skapa förutsättningar för ökat bostadsbyggande vilket är den enda lösningen på bostadsmarknadens problem.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons