Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

USA är dragloket för övriga världen

Annons
Vinnare. Wall Street står för över hälften av det samlade  börsvärdet. Foto:TT

Under några nätter i mitten på september 2008 så blev det allt tydligare att den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers stod allt närmare en konkurs. Billig och ibland godtycklig utlåning till amerikanska bolånetagare med alldeles för svag återbetalnings- förmåga började ta ut sin rätt.

Dessa kredittagare började få svårt att amortera av på lånen och även räntebetalningarna blev allt tuffare.

Denna situation accentuerades av avtagande ekonomisk aktivitet och en allt mer utmanande arbetsmarknad. De ekonomiskt svaga blev allt svagare och kreditgivare såsom Lehman Brothers började dra åt sig öronen.

Konsekvensen blev att dessa lån som i folkmun benämndes “Sub Prime” sågs som allt mer riskfyllda. Till slut blev då Lehman Brothers försatt i konkurs.

Detta ledde i sin tur att de finansiella marknaderna blev mer eller mindre panikslagna – aldrig någonsin så hade ett så välrenommerat finansinstitut blivit på satt på obestånd. Nervositeten spred sig med ljusets hastighet över de finansiella marknaderna och aktörerna hamnade i en ömsesidig förtroendekris.

I det svenska banksystemet drabbades Swedbank kanske hårdast med stora engagemang i Baltikum och i Ukraina. Den enda lösningen för Riksbanken och centralbanker världen över var att garantera utlåning och att tillhandahålla likviditet till dem som behövde låna.

Den svenska Riksbankens balansräkning mångdubblades på kort tid och detta gick under benämningen kvantitativa lättnader. Vägledande i denna process och med detta agerande var dock den amerikanska centralbanken Federal Reserve.

De kvantitativa lättnaderna blev välkommen olja i det inter- nationella finans- maskineriet. Resultatet blev kraftigt sjunkande räntor men också sjunkande börskurser.

De internationella storplacerarna med de asiatiska affärsbankerna, de arabiska oljemiljardärerna och de amerikanska pensions- placerarna köpte amerikanska statsobligationer för allt vad tygen höll. Den amerikanska dollarn stärktes av detta och den amerikanska ekonomin kunde på detta sätt tillgodogöra sig fortsatt ”billig” import av konsumtionsvaror från till exempel Asien.

I början av 2009 startade så börskurserna i USA en trevande uppgång. Mitt i detta var Europa på väg in i en allt djupare recession.

I länderna kring Medel-havet blev konsekvenserna avtagande tillväxt, kraftigt sjunkande fastighetspriser och hög arbetslöshet. Men så sakta växte ekonomin i USA sig allt starkare, i bruset från det ekonomiska krigslarmet från den övriga världen.

Bilden var dock tudelad; den amerikanska stats-finansiella situationen var mycket svag men företagen började tjäna pengar – rejält mycket pengar!

Faktum är att år 2013 så var de samlade vinsterna i det amerikanska näringslivet högre än någonsin och under detta samma år så satte den amerikanska börsen 39 stycken börsrekord (”börsrekord”). Först nu börjar denna styrka trevande visa sig även i omvärlden.

Sysselsättning och fastighetspriser är på väg upp även utanför Nordamerika och den ekonomiska aktiviteten tilltar över hela världen.

Idag har börskurserna gått upp i över fem år på världens största finansmarknad och Wall Streets andel av det samlade börsvärdet i världen har från 2008-2014 gått från 40 till 55 procent.

Aldrig tidigare har det varit så tydligt att den amerikanska ekonomin är dragloket i en globaliserad värld och det står utom all tvivel att det amerikanska näringslivet, hittills, är den stora vinnaren på de senaste fem årens utveckling.

Mikael Suvero Västerås

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons