Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Utbilda med förnuft för framtida behov

Annons

Ur ingressen till en artikel i Dagens Nyheter den 18 juni av professor Ebba-Witt Brattström med rubriken "Snuvade på doktorshatten" kan man läsa: "Så länge svensk utbildningspolitik är lika med regionalpolitik kommer Södertörns högskola aldrig att bli universitet". Den i övrigt välskrivna artikeln handlar inte lokalisering, men citatet passar in på drömmen om universitetsstatus för Mälardalens högskola. I en ofta prestigefylld debatt kommer de studerandes och landets bästa lätt i skymundan. Det guld man drömmer om kan förvandlas till sand.

Utbildning är främst en viktig komponent i utveckling av individer och samhälle. I vårt industrialiserade land kan vi i resonemanget utgå ifrån teknisk utbildning. Sverige råkar vara mindre än Stor-London. Därför finns anledning att först fastställa om vi behöver två, fem eller tjugo tekniska högskolor för att nå för Sverige optimala resultat. Först senare kommer den heta frågan om deras lokalisering.

Sveriges välstånd bygger i stor utsträckning på många vid rätt tid gjorda uppfinningar, vilka skapade framgångsrika företag. Vi behöver även i framtiden idéer som kan tävla med omvärldens. Därför bör kreativitetsträning och målinriktad forskning uppmuntras i både utbildning och arbetsliv.

Viss utveckling skapas genom många steg i så kallad vardagsrationalisering - annan genom större forskningsinsatser. De senare behöver ofta större institutioner för att kunna samla god kompetens i korsbefruktande utvecklingsarbete. En liten nation kan inte ligga på topp i allt, men måste vara ledande inom några områden för att ha bytesvaluta i samverkan med andra "hjärnverk".

Resurserna inom forskningen bör användas strategiskt i den riktningen. Forskningsfriheten bör gälla metoderna men nödvändigtvis inte prioriteringen.

Att splittra resurserna på många små högskolor medför risk för ytlighet på bekostnad av djup, för kvantitet på bekostnad av kvalitet. Varje större kommuns strävan att få ett eget universitet går sannolikt stick i stäv mot Sveriges långsiktiga intresse att tillhöra elitserien inom den globala välståndsligan.

Professor Torsten Husén lanserade i "Skola för 80-talet" begreppet multiversitet, där större universitet med stora resurser främst svarade för den djupa forskningen och ett antal underliggande högskolor för enbart utbildning och tillämpad forskning i nära samverkan med arbetslivet. I "Skola för 2000-talet" borde vi kanske för mindre frekventa fakulteter även se hela det skandinaviska språkområdet som en helhet med några starkt specialiserade forskningscentra i vilka många entusiastiska experter uppmuntrar varandra. Kvantiteten högskolor får inte riskera högskolans totala kvalitetsresurs inom begränsade ekonomiska ramar. Dessutom har möjligheterna till utbildning på distans ökat med ny kommunikationsteknik.

Svensk utbildning från förskola till forskning bör grundlägga och förstärka innovativ utveckling. Arbetslivet måste under de yrkesverksammas tid medverka och stärka den processen. Vi behöver en total översyn av utbildningen utan horisontella nivågränser, som språngvis skapat grund-, gymnasie- och högskolor vilka under kortare eller längre perioder hamnat i otakt med varandra.

Thore Gårmark

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons