Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vad är det som händer i landstinget?

Annons

Sjukgymnaster stämmer landstinget, familjeläkare överklagar upphandlingar och patienter rasar över att ha blivit av med sin fasta läkarkontakt. Vad är det som händer i landstinget kan man fråga sig? Och varför?

Som jag ser det ligger mycket av roten till det onda i det för vårt land helt unika familjeläkarsystem och finansieringen av detta som landstingets socialistiska majoritet trumfat igenom och krampaktigt håller fast vid.

Systemet bygger på en uppskattning av landstingets genomsnittliga kostnad för varje länsinvånares primärvård. Till primärvården räknas då familjeläkare, distriktssköterskor, mödra- och barnavård, beteendevetare och rehabilitering - all den sjukvård och behandling som bedrivs i och kring vårdcentralerna. En sådan uppskattning måste naturligtvis

göras för att landstinget ska kunna ha kontroll över ekonomin. Men att, som nu sker, ge hela penningpåsen direkt till

familjeläkarna är visserligen enkelt, men skapar samtidigt stora problem och inskränker indirekt patientens valfrihet.

Det som länge vållat upprördhet är att det nästan varit omöjligt för en patient att välja någon annan sjukgymnast, naprapat eller kiropraktor än just de som den egna familjeläkaren antingen har anställda eller har avtal med. Denna inskränkning av det fria vårdvalet har folkpartiet länge velat komma till rätta med genom att teckna vårdavtal direkt med dessa vårdgivare i stället för att låta rehabiliteringspengarna gå via familjeläkaren. Det skulle därutöver möjliggöra att - som i alla andra landsting - införa

remissfria besök hos sjukgymnaster, naprapater och kiropraktorer utan fördyring för landstinget.

Folkpartiets system med direktavtal skulle dessutom göra att landstinget slapp bli stämda av sjukgymnaster, som nu ser sin utkomst hotad när landstinget ändrar reglerna kring företagshälsovårdens betalningsansvar för sjukgymnastik.

Stormen efter försommarens beramade upphandling av privata familjeläkare har inte lagt sig. Den stora vinnaren Carema har inte lyckats rekrytera familjeläkare i den utsträckning de tänkte sig. Landstingsledningen tvingas nu krypa till korset och erbjuda en del av de familjeläkare som tidigare blev av med sina patienter en ny chans. Det gläder naturligtvis deras forna patienter, men problemet har aldrig behövt uppstå om folkpartiet fått råda.

Vi ville, när vi såg konsekvenserna, avbryta upphandlingen och i stället införa frihet för alla hugade familjläkare att skriva avtal. Landstingets enda villkor skulle vara att familjeläkarna förband sig att följa det fastlagda programmet för familjeläkarverksamheten. Ett sådant förfarande hade, enligt vår uppfattning, gett landstinget fler familjeläkare och därmed större möjlighet för länsinvånarna att både kunna välja den läkare de ville - och byta om de inte var nöjda. Valfrihet av folkpartiets märke!

Landstinget hade redan innan upphandlingen brist på familjeläkare. Det innebar ofta överlistning på de familjeläkare som fanns och att många länsinvånare stod helt utan läkare. I det läget genomfördes upphandlingen med en ytterligare påspädning av överlistningen!

I stället för att försöka komma tillrätta med läkarbristen.

Nu säger mellansvenska ledande s-politiker att de vill göra sjukvården till den viktigaste valfrågan. Det har den alltid varit för folkpartiet och när valdagen kommer utgår jag ifrån att väljarna lägger sin röst på det parti som de anser ha de bästa lösningarna på sjukvårdens problem.

Torsten Källberg

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons