Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vad en japansk toalett kan lära Västerås politiker

Annons
Soptipp. Så här ser det ofta ut – ibland värre – i stadens parker tidiga sommarmorgnar. Kan man lösa nedskräpningsproblemet med sponsrade grönytor?foto: jonas Bilberg/VLT:s arkiv

Engångsgrillar och urdruckna ölburkar. Så ser det ofta ut i våra parker tidiga sommarmorgnar. Regeringens förslag om att låta polisen bötfälla dem som inte plockar upp efter sig är därför inte dum. Alla vill ju ha rena gator och grönområden. Samtidigt har polisen redan en massa viktiga uppgifter. Ska de nu också bli skräpvakter?

När vi ställs inför den här typen av knepiga frågor lönar det sig att tänka i nya banor. I Sverige är vi duktiga på att stifta lagar, men mindre vana vid att experimentera och testa nya lösningar för att nå samma resultat. Här har vi mycket att lära av andra länder.

Japan är ett lysande exempel. När politikerna i stadsdelen Shibuya i Tokyo för några år sedan stod inför valet att antingen höja skatterna eller skära i de offentliga verksamheterna valde man att tänka nytt. Borgmästaren Toshitake Kuwahara kom på idén att man kunde sälja namnen på de offentliga toaletterna och på det sättet få in nya pengar till kassan. Sagt och gjort, våren 2009 auktionerade man ut namnrättigheterna till 14 offentliga toaletter.

I dag är experimentet en omtalad succé. Shibuya har fått nya inkomster men också renare toaletter. Eftersom ingen vill förknippas med illaluktande och nedklottrade toaletter håller företagen dem i fint skick. Städföretaget Amenity Co betalar motsvarande 8 000 kronor per år för namnrättigheterna till ett WC och har dessutom hittills investerat motsvarande 240 000 kronor ur egen ficka för att rusta upp sin toalett i Shibuya. Skattebetalarna har däremot inte behövt skjuta till en enda yen.

Frågan är om vi kan lösa problemet med nedskräpning i Västerås med samma metod? Tänk dig att kommunen skulle sälja namnrättigheterna för Stadsparken, kanske till Ica. Om Ica lovar att hålla parken öppen för alla medborgare skulle vi både spara många skattemiljoner på renhållning och ge polisen tid att jaga riktiga brottslingar.

Stadsparken skulle dessutom garanterat bli fri från oljiga pizzakartonger och urdruckna ölburkar eftersom ICA knappast vill kopplas samman med gamla matrester.

Är Ica-Stadsparken en alltför vågad tanke? I regeringsförklaringen sade statsminister Fredrik Reinfeldt att Sverige inte har råd med några politiska experiment. Många med honom anser att det är oansvarigt mot medborgare att pröva politiska lösningar och se hur det går. I stället har vi en tradition av att experter och byråkrater utreder, skickar på remiss och räknar ut vad som borde vara den bästa lösningen. I bästa fall blir det trygga lösningar men ofta blir det bara långbänk och utebliven förändring.

I vår bok Kuwaharas dass – och andra lösningar på stora samhällsproblem, har vi samlat exempel på kreativa nya lösningar på samhällsproblem. Vi berättar om Estlands demokratireformer, men också om hur man löst trafikproblem i Holland genom att ta bort alla trafikskyltar och hur man motarbetat korruption i Indien genom att ge ut sedlar med värdet 0 rupier.

I Sverige är förutsättningarna att testa nya lösningar på samhällsproblem utmärkta. Tack vare det kommunala självstyret har vi nästan 300 testmarknader där nya sätt att lösa problem kan prövas och bidra till fortsatt framtidstro i vårt land. Om vi bara vågar använda dem till att pröva nytt.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons