Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vårdgarantin ger unga och starka en gräddfil

Annons

Först av allt vill jag slå fast att den människa som söker sig till vården gör det inte av nöje utan av att hon har ett behov av sjukvårdens hjälp. Ibland är behovet uppenbart som vid en bruten arm, ibland svårare att förstå som "klump i halsen" eller "ont i magen". Alla dessa människor som söker oss har ett legitimt vårdbehov.

Mitt resonemang utgår inte från den enskilda individen utan vad som händer när våra gemensamma resurser inte kan tillfredsställa allas behov. WHO:s definition av hälsa - ett tillstånd av fullständig fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande - sätter upp höga mål för Hälso-och Sjukvården även om just denna definition inte citeras i Landstingsplanen.

Hösten 2005 utvidgades den så kallade Nationella Vårdgarantin till att ge en garanti till medborgarna/skattebetalarna att de har rätt att (efter remiss) få träffa en specialist inom tre månader och om man beslutar om en behandling ska denna ges inom tre månader. I sig inga orimliga krav! För att genomföra detta tillfördes landstingen extra pengar, för Västmanlands del ca 20 miljoner kronor.

Direktiv gavs till vårdens utövare att information skulle ges till alla vårdsökande om förväntade väntetider och hur de skulle bete sig om väntetiden översteg tre månader. Resultaten har varit lysande då ett stort antal västmanlänningar fått tillgång till vård och behandling som de annars skulle fått vänta på. Tyvärr räckte inte de 20 miljonerna utan 2-3 gånger så mycket har det kostat Landstinget Västmanland, pengar som inte funnits i budget.

Det som upprör mig och många av mina medarbetare är att man fortsätter låta en grupp vård-behövande gå före andra vård-behövande utan att man tar några hänsyn till medicinska prioriteringar. Enligt Riksdagsbeslut ska den som är i störst behov av vård ha den först - solidaritetsprincipen. I landstingsplanen slås också fast att "I Landstinget Västmanland ska alla behandlas lika. Det är bara de medicinska behoven som ska styra vem som får vård först".

På alla kliniker som tar emot remisser sker ett prioriteringsförfarande. Denna prioritering sker utifrån en medicinsk bedömning där allvarliga, konstaterade eller befarade, sjukdomar får förtur före enklare åkommor. Om de resurser som kliniken har inte räcker uppstår en kösituation, mindre allvarliga åkommor får vänta.

Vad jag ser i dag är att Vård-garantin har skapat en "gräddfil" för unga, starka och företagsamma individer.

Det finns inte heller någon ekonomisk begränsning varför dessa individer "stjäl"av gemensamma resurser, så att vi inte kan lägga de knappa resurserna på de mest behövande. För 30 miljoner kronor hade vi kunna driva en vårdavdelning inriktad på cancerpatienter eller förstärkt akutmottagningen som i dag har en mycket svår arbetssituation. Fråga klinikcheferna så kan de säkert bidra med många fler exempel.

Vårdgarantin är bra men vi kan inte bryta mot grundläggande etiska värderingar - de mest behövande måste få komma i första hand.

Jag vill inte ha en mentalitet som låter starka, företagsamma, gå före mer vårdbehövande.

Jag vill inte fortsätta att skriva under Vårdgarantiremisser som jag vet försvårar våra ambitioner att skapa en långsiktigt bra vård i Västmanland för alla invånare.

Jag vill inte lämna den etiska plattform som jag i dag har som rättesnöre för beslutsfattande.

Jag vill ha en Vårdgaranti som också tar medicinska prioriteringshänsyn.

Jag vill ha en Vårdgaranti som är fullt ut budgeterad så att inte den stjäl från andra vårdverksamheter.

Jag vill ha en vård där vård-behov går före vårdgaranti.

@Byline - endast namn:Per Weitz

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons