Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Varför söka ett jobb man inte gillar?

Annons

I dag får många ungdomar Arbetsförmedlingen som första arbetsgivare. Där söker unika människor bland lediga tjänster. För att få en av dessa tjänster, gäller det att utforma sin ansökan så att den matchar det som efterfrågas i platsannonsen. Att faktiskt vara sig själv och vara ärlig mot såväl sig själv som arbetsgivaren verkar inte vara ett alternativ.

Är detta ett bra sätt att utnyttja och tillvarata individens unika karaktär och intressen?

VLT har överösts av artiklar om ungdomsarbetslösheten. Ungdomar, i vilsna tankar, säger sig vilja arbeta både inom det ena och det andra yrkesområdet. Synd tycker jag om de som söker arbeten i olika branscher och som till slut "lyckats" med bragden att få ett av alla arbeten de sökt. Samtidigt tycker jag synd om företag som anställer en person som utgivit sig för att vara någon helt annan.

Vidare anser jag att det inte är så konstigt trots allt, att ett hundratal desperata individer gör allt för att få en och samma "lediga" tjänst. Ligger då intresset att förändra situationen hos företagen, som i platsannonserna söker den extraordinära människan, eller hos den arbetssökande?

Många platsannonser beskriver exakt hur den perfekta anställda ska vara. Trots det har jag aldrig sett en annons med bild på den de söker. Det beror på att personen de söker inte existerar. Ändå gör arbetssökande allt för att bli den personen, i stället för att vara sig själva. Du kan enbart vara dig själv, då alla andra är upptagna!

Varför ägnas då tid på att skapa en ny identitet som inte är du? Följden blir att arbetet inte utförts som om en intresserad hade tillträtt tjänsten.

Hur det hela slutar är inte så svårt att gissa. Svaret är att alla inblandade är tillbaka på ruta ett. Skillnaden är bara att arbetsgivaren fått en anställd som eventuellt behöver sägas upp, där har vi LAS.

Vad händer om varje enskild person skulle utgå från sitt intresseområde då de sökte arbete. Skulle rent av de tjänster som utlyses på arbetsförmedlingen enbart sökas av dem som verkligen önskar just den typen av arbete. Detta skulle gynna såväl den arbetssökande som företag. Min åsikt är att det automatiskt skulle bidra till en hållbar samhällsekonomisk utveckling.

I platsannonserna skulle företag söka personer, som på bästa sätt kan öka deras omsättning och välmående. I stället för 303 ansökningar, alla likadana, skulle det efter en viss tid trilla in ett 20-tal ansökningar som är unika. Även om företaget bara finner ett fåtal av dessa personer intressanta, har de ändå fått in 20 nya idéer som motsvarar efterfrågan. Kan arbetsförmedlingen då göra sitt, när det gäller att förmedla rätt person?

För att klara dagens konkurrens är det viktigt att företag får rätt person på rätt plats. Relatera detta fenomen till idrottens värld. Där är det inte obekant att personer utför uppgifter de är bäst på. Bland svenska företag är det desto mer sällsynt. Därför flyttas verksamheter utomlands. Detta kallar inte jag, en hållbar samhällsekonomisk utveckling.

Är det inte tid för ungdomar att ta mod till sig och söka de arbeten som de verkligen brinner för. Bör inte företag söka personer som bidrar till ökad omsättning och välmående? Varför söka ett jobb man inte gillar? Allt handlar om rent bondförnuft, jag vet vad jag vill.

Dennis Berglund, studerande

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons