Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Västeråsarkitekter: Hur mycket bostäder tål Mälarstränderna?

Annons

Det är en fantastisk förändring som skett av Mälarens stränder under de senaste 15 åren. Staden har genom all ny bostadsbebyggelse fått ett helt nytt ansikte mot Mälaren. Fler förändringar pågår och ännu fler diskuteras.

I vilken omfattning kan intresset av att få uppföra sjönära bostäder anses vara viktigast? Är vi på väg att bygga en bostadsbarriär mot Mälaren som förhindrar beaktanden av andra mera allmänna intressen?

Vi har alla önskemål om att på olika sätt få nyttja strandområdena och kunna uppleva stadens möte med Västeråsfjärden. Vi vill sola och bada, ha sjönära promenad- och cykelstråk. Vi vill ha plats för lek och meditation, för olika nöjesevenemang. Vi vill ha rekreativa park- och grönstråk ner mot vattnet. Vi vill ha många utblickar mot sjön när vi på olika sätt rör oss i staden. Vi vill ha parkeringsplatser för att nå stränderna. Vi vill ha bryggplatser, uppläggningsplatser och service för alla våra fritidsbåtar. Vi vill självfallet också ha tillgång till rent vatten och goda förutsättningar för den yrkesmässiga sjötrafiken, transportleder, hamnar med verksamheter för näringslivet med mera.

Begreppet "Västerås Mälarstaden" ställer höga förväntningar på kommunens planering. Hur bör kommunen framöver balansera alla allmänna och enskilda intressen som rör nyttjandet av Mälaren och dess strandområde? Varje ny exploatering minskar

friytorna och försämrar valmöjligheterna för att i framtiden möta nya oförutsebara markanspråk. Kommer vi genom all ny bostadsbebyggelse att starkt försämra allmänhetens kontakt med Mälaren och ta bort all framtida handlingsfrihet?

Tänk efter! Kan exploateringen för nya bostäder i strandzonen inom Stadsträdgården och vid gamla Icabyggnaden vid

Sjöhagsvägen, som visades i VLT den 6 och 7 februari, verkligen vara lämpliga åtgärder för att åt allmänheten ge en mångfald och berikad upplevelse av vår Mälarstad?

En lång rad med 40 meter höga bostadshus på stranden vid gamla Ica skulle visuellt bli en enorm mur för flanörer utefter strandpromenaden? Från Djuphamnsvägen skulle husen också kraftfullt förstärka den barriäreffekt som gamla Icabyggnaderna redan idag ger för utblickar mot Mälaren. En icke önskvärd utveckling med tanke på att Djuphamnsvägen är en viktig entré till strandzonen för alla kommunmedborgare som bor på Väster.

Enligt gällande detaljplan tillåts inga bostäder i gamla Icakvarteret och marken mellan gamla lagerbyggnaderna och stranden har markerats som prickmark som inte får bebyggas.

Dessutom, i stadsbyggnadskontorets utredning "Mälarstranden" (UTR1993:4) visas en vy mot Mälaren och Icas byggnader från Djuphamnsvägen, där den passerar över järnvägen (se bilden).

Dessa byggnader utgör ett varnande exempel på skymmande företeelser i tidigare genomförd stadsplanering anger utredarna.

Tänk om före! Istället för 14-våningar höga bostadshus, bör man för detta strandparti söka efter andra verksamheter och

annan utformning som bättre stämmer överens med Mälarstrandsutredningens uppfattning om en Mälarstrand "tillgänglig för alla" både visuellt och funktionellt.

Bengt Wignell

Carl Blomqvist

Håkan Öberg

Bo Karlsson

Rune Karlsson

Ragna Pehrson

Carsten Flam

Karin Schartau

Kirsten Flam

Eva Trangärd

Hans Elfström

Eva Wirdholm-Sander

Vilhelm Alnefelt

Martti Laaksonen

Tord Hultman

Västeråsarkitekter med lång yrkeserfarenhet från såväl

statlig som kommunal och privat konsultverksamhet

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons