Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Verkligheten har sprungit ifatt landstingsledningen

Annons

Vid mitt sista anförande i landstingsfullmäktige före pensioneringen vände jag mig särskilt till den nya landstingsledningen: -Ni är ännu obefläckade, men ni har redan passerat er högsta notering. Ni tvingas snart förhålla er till det ena eländet efter det andra. Ni måste snart fatta beslut som inte personal och befolkning vill höra. Snart kommer verkligheten i fatt er- och så vidare. Och här är vi nu!

När jag slår upp VLT och läser om de ekonomiska prioriteringar som nya landstingsmajoriteten gör, blir jag förfärad. Finns det ingen politiker i landstingets ledning som har de mest grundläggande kunskaper om sjukvård? De besparingar som aviserades i VLT kanske fungerade på 1970-talet, när utrymme fanns, men inte nu. De som var så kaxiga i valrörelsen - var är modet att ta de svåra besluten i dag?

Att bedriva landstingspolitik är svårt, för bara en femtedel av vården går att planera. Resten är akutvård. Man ska inom ramen för de resurser som skatteinkomsterna ger både planera och prioritera. Men statliga beslut och vidlyftiga politiska löften ryms inte inom de ramarna.

Ta vårdgaranti och valfrihet som exempel. Det kan låta behjärtansvärt att få åka hit och dit över länsgränserna för att få sina krämpor åtgärdare. Landstinget har mycket begränsad kontroll över vad åtgärderna kostar i andra landsting, men måste ändå betala. Samtidigt måste det finnas resurser på hemmaplan, ifall länsborna väljer det. Det är dyrt med valfrihet och den bygger på att det finns överresurser som inte existerar.

Vänsterpartiet har drivit på för att få ett ordnat och mer långsiktigt samarbete med främst Uppsala och Sörmland runt viss länssjukvård. Det skulle alla tjäna på. Små landsting som Västmanland kan inte i längden ha råd med smalare specialiteter. Landstinget Västmanland måste koncentrera sina resurser på närsjukvård, akutsjukvård och de stora folksjukdomarna (cancersjukdomar, rygg- och ledproblem med mera). Om man behöver vård för sällandiagnoser är det inte hela världen att få åka iväg 10-15 mil.

Det var de borgerliga som drev på om Hebys länsbyte utan en tanke på de ekonomiska följderna. Förra landstingsledningen var mycket tydlig och tyckte att man kunde vänta på Ansvarsutredningen. Nu får den nya landstingsmajoriteten äta upp sin egen politik. De kostnader och de besvär ett länsbyte skulle medföra, och som vänsterpartiet och socialdemokraterna varnade för, har infriats med råge.

Vänsterpartiet tyckte inte att en skattehöjning i landstinget var någon bra idé. Vi har lärt oss att verkligheten snabbt springer ifatt - sjukvårdskostnader stiger mycket snabbare än andra kostnader.

Man borde i stället ha tänkt långsiktigt och prioriterat verksamheter som västmanlänningarna behöver snabbt, nära och ofta!

@Byline - endast namn:Monika Wilander

@Vinjett med pil:Nu får den nya landstingsmajoriteten äta upp sin egen politik, skriver Monika Wilander, för detta landstingsråd för vänsterpartiet.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons