Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vi firar en 50-åring som är ganska tandlös!

Annons

Sverige har haft sex- och samlevnadsundervisning i exakt 50 år. Fråga ungdomar om vad de har lärt sig inom ämnet i skolan. De svarar ofta; ingenting, jo för- resten i årskurs åtta "fick vi se en film" och lära oss om kroppen och i nian var vi på ungdomsmottagningen. Vem har inte sett hur sex går till via tv, datorer, filmer, tidningar och så vidare men vem vet hur man gör för att få egna behov tillfredsställda och ett eget rikt och harmoniskt sexliv?

Sedan 1955 skall svensk skola undervisa barn i sexualitet. Från början riktades undervisningen till flickor i skolan och handlade mycket om hygienfrågor. I mitten av 1960-talet fick vi tillgång till preventivmedel i form av p-piller och spiral samt en mer positiv inställning till avbrytande av oönskade graviditeter. Det innebar att det blev normaliserat och naturligt att ha "sex" med varandra utan att vilja bli förälder.

I mitten av 1970-talet startade den stora utredningen om sexualitet och samlevnadsundervisning i skolan (USSU). Den utmynnade 1976 i råd och anvisningar, om hur sex- och samlevnadsundervisning kunde bedrivas från låg- till högstadiet i skolan. Där står till exempel att lågstadiebarn bör informeras om sexuella avvikande handlingar (till exempel pedofili).

Av någon anledning blev inte USSU:s råd och anvisningar så framgångsrika som många hade hoppats på. Skolpersonal hade svårt att undervisa inom frågor som de "saknade kunskap om". Under 1980-talet blev samlevnadsdelen mer betonad inom undervisningen. Bland andra bidrog Folkhälsoinstitutet till att fler och fler lärare, fritidsledare, skolhälsovårdspersonal, barnmorskor och andra fick fortbildning inom metoder som aktiverade ungdomarna i syfte att stärka självkänsla och medvetandegöra ungdomar i fråga om olika livsstilar och risker. Men, vad har hänt med undervisningen på 2000-talet?

I läroplanen från 1994 står att sex- och samlevnad är ett övergripande ämne som skall tas upp i olika ämnen i skolan. Rektorn bär ansvaret för att så sker, men det framgår inte var, när och hur undervisningen skall ges till ungdomarna. Det är respektlöst mot ungdomar och utan respekt för sexualitet och samlevnadsfrågor om skolan ser som sin uppgift att främst ge lektioner om sexuellt överförbar smitta, aborter och preventivmedel. Det är faktainformation (som också bör handla om attityder, värderingar och känslor och ge besked om var ungdomen kan söka hjälp vid behov). Ett besök på ungdomsmottagningen är till nytta men skall inte heller ersätta skolans egen sex- och samlevnadsundervisning.

Undervisningen har inte ändrat sig speciellt mycket genom åren men ungdomarnas behov av en god sex- och samlevnadsundervisning har verkligen ändrats. Som vanligt drabbas svaga grupper mest, särskilt flickor men också pojkar. Ungdomarna fullkomligt dränks av råa, tuffa, egoistiska, hårda sexbudskap och det finns ingen naturlig motvikt, en arena att tillsammans med en vuxen reflektera, kritiskt granska och ta ställning för en personligt positiv sexualitet som tydligt tar avstånd från våld, diskriminering, ojämlikhet och bristande jämställdhet mellan kvinnor och män.

Vi önskar att 50-åringen skall få genomgå ett uppfriskande reningsbad som väcker liv i försvagade sinnen och kroppar. Konkret innebär det att skolan ser sig som den arena som ska möta elevernas behov av mänsklig kunskap. Samtalen skall sätta ungdomen i centrum, vara mångfacetterad, det vill säga behandlas på olika nivåer och ur olika perspektiv och vara vardagsnära och dagsaktuell. Det är bra att fokusera samlevnadsfrågor (självkänsla, relationer, kommunikation, konflikter) och inom området sexualitet kan klarhet bringas genom att rakt och öppet tala om orealistiska krav, förväntningar, luddiga normer, oklara gränser, diskriminerande och destruktiva impulser. En hög procent av dagens ung-domar (och vuxna) kopplar inte längre samman ömsesidighet med sex. Men, ungdomar har rätt att se och höra att det är en möjlighet.

Inger Paris

Birgitta Fröjd

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons