Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vi uppmanar både regering och de rödgröna att satsa på solen

Annons
Stort intresse. Det tillfälliga stödet för installation av solceller är på lång sikt ett hot mot solcellesindustrin. För vad händer när pengarna och stödperioden är slut? undrar debattörerna.

Under förra året installerades i EU-länderna mer solel än kolkraft, kärnkraft, oljekraft och vattenkraft – sammantaget. Hela 16 procent av den nya elkraften kom direkt från solen. Men i Sverige har utvecklingen gått trögt, vilket främst beror på ett alltför ryckigt stödsystem.

Regeringen har infört ett nytt tillfälligt stöd för installation av solceller. Intresset är ”väldigt stort”, skriver Energimyndigheten på sin webbplats. Sedan juli 2009 har företag och privatpersoner i Västmanland fått beviljat 4,8 miljoner kronor i stöd. Det motsvarar 19 kronor per länsinvånare, vilket placerar Västmanland på sjätte plats av samtliga län.

Detta är visserligen en framgång på kort sikt, och vittnar om solelens popularitet. Men stödet är samtidigt ett långsiktigt hot mot solcellsindustrin i Sverige. För vad händer när pengarna och stödperioden är slut?

Den svenska ryckligheten i stödet till solceller har skapat en stor osäkerhet och lett till uteblivna investeringar. Både regeringen och den rödgröna oppositionen bör ställa sig bakom förslaget om ett långsiktigt fastprissystem för solel, baserat på erfarenheter från bland annat Belgien, Tyskland och Storbritannien. Ett sådant system, där priset sätts på förhand, skapar en marknad för solceller och ökar investeringarna. Den samlade kostnaden slås sedan ut på alla elkonsumenter.

För att möjliggöra ett sådant system måste hushåll och företag som installerar solel få sälja sitt elöverskott till nätägaren. Då får vi en mångfald av elproducenter, det skapas konkurrens och blir en prispress nedåt. Dessutom är konsumenter som producerar sin egen el mer benägna att använda den effektivt.

Men så är det inte i dag. Den som investerar i exempelvis solceller på villatak och husfasader måste ha en elmätare som mäter elproduktionen timme för timme. Detta är ett onödigt hinder för investeringar. I stället borde man få kvitta sin elproduktion mot elanvändning på månadsbasis, i enlighet med förslaget från statliga Nätanslutningsutredningen.

HSB:s bostadsrättsförening Örnen i Timrå fick nyligen Svensk Solenergis pris för bästa anläggning. Det är en solfångare där energin leds rätt in i fjärrvärmenätet och där bostadsrättsföreningen på fakturan tillgodoräknas för den egna energi som tillförts.

Solfångare är visserligen inte samma sak som solceller men principen är densamma – en fastighetsägare måste på ett enkelt sätt få ersättning för, och kunna minska, sin elräkning när man levererar egenproducerad solel till elnätet.

Det finns en mycket stor potential för solel. Branschen växer kraftigt och sysselsätter nästan 50 000 personer bara i Tyskland. Ju fler solceller som installeras desto snabbare reduceras produktionskostnaderna. Det totala priset för solceller sjönk med 26 procent under det fjärde kvartalet 2009, jämfört med samma period året innan.

Vi vill uppmana både regeringen och den rödgröna oppositionen att satsa på solen:

De länder som går i spetsen får en stor fördel när marknaden fortsätter att växa. Det är dags för Sverige att på allvar stiga på soltåget, både för klimatets och för de framtida jobben skull.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons