Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vuxensamhället sviker ungdomarna

Annons

Ett allt tuffare samhälle möter våra ungdomar i dag. Skillnaderna mellan de ungdomar som har det bra och de som inte har det bra, ökar. Uppväxtvillkoren och den miljö man har omkring sig, avspeglas i ungdomarnas agerande ute i samhället. God tillgång på droger och alkohol, integrationsproblem, upprepade separationer i familjerna och brist på vuxenkontakt är riskfaktorer som bidrar till att många ungdomar hamnar i riskzonen.

Polisen som har den direkta kontakten med ungdomarna upplever att de mår allt sämre. I onsdagens VLT-reportage är det tydligt att många ungdomar i nedre tonåren vistas i centrum sent på kvällarna. Även under dagtid finns de i centrum där de bland annat hejdar vuxna och tigger pengar. Affärsidkarna är allvarligt bekymrade när ungdomar i stora grupper besöker affärerna och bedriver snatteri. Ungdomar som är rotlösa på grund av att man fått ett nytt hemland och /eller inte blir sedda av vuxenvärlden, tänjer gränserna för att få reda på vad som gäller.

Många ungdomar vill få klart för sig var "staketet" finns! Nu har det gått så långt att krismöte ordnas för att hitta nya vägar att jobba med ungdomarna.

Vi kristdemokrater anser att det finns formella hinder inom socialtjänsten som gör att ungdomar inte får hjälp i tid. Vi har i dag sekretess mellan Proaros geografiska områden, vilket innebär att man inte kan samarbeta om ungdomar som kanske rör sig mellan områdena. När en polisrapport kommer till ett områdeskontor med namn på ungdomar som anmäls enligt socialtjänstlagens § 14 (anmälan om barn och ungdomar som far illa) görs en förhandsbedömning där ca. 50 procent av fallen inte går vidare för utredning.

Det är en svår uppgift att fatta beslut om vilka ärenden som inte ska gå vidare, men om information om den unge människan också kan ges från något annat område kan bilden av en och samma person bli tydligare och de verkliga "riskfallen" framstå klarare. Det finns av medierna uppmärksammade fall där ungdomar "fallit mellan stolarna" vilket fått förödande konsekvenser! Befattningshavare som har hela stán som arbetsfält skulle kunna minska nämnda brister.

I december förra året lade kristdemokraterna en motion om att återinföra fältassistenterna inom individ- och familjeomsorgen. En fältassistent jobbar jämsides med polisen. Förstahandsåtgärderna ute på fältet kan därigenom skötas smidigare genom snabb föräldrakontakt.

Polisens och socialtjänstens olika roller ska vara tydliga och sekretessfrågorna behöver inte bli något hinder i arbetet när man träffar samma personer vid samma tillfälle. Att vinna tid är mycket viktigt när man arbetar med ungdomar. Sammantaget kan det sannolikt medföra att färre ungdomar blir utslagna.

Vi vet att många inom olika verksamheter i city är villiga att ställa upp och samarbeta kring ungdomar som är på väg utför. Att ordna ett krismöte är ett tecken på detta! Här finns ingen tid för revirtänkande utan här gäller det att dela upp ansvaret och samarbeta över alla gränser. Ta tillvara den kraft som finns i Unggrupperna ute i bostadsområdena där olika yrkeskategorier arbetar tillsammans utifrån från skolorna.

Det är inte city som ska vara ungdomarnas "vardagsrum". Det ska vara i hemmet, på fritidsgårdarna, eller i ungdomsföreningarna där också vuxna finns. Har vi vuxna abdikerat i kontakten med våra ungdomar?

ELISABET FRIDÈN

SOLVEIG NYGREN

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons