Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Därför genade jag rakt över rondellen

Annons

Plötsligt får jag det där samtalet alla föräldrar fruktar. Mitt barn har varit med om en olycka!Jag får panik, springer ut och kastar mig på min cykel. Jag kan lova er att så fort har jag aldrig cyklat i hela mitt liv. Jag kör rakt över rondellen hemma och av ett rent under blir jag inte påkörd. En bil tutar på mig.

När jag rundar den lokala matbutiken svänger ett gående par ut en bit framför mig. Ni gick tillräckligt långt bort för att jag skulle hinna bromsa och plinga. Inget händer. Jag plingar på er igen, men ni vägrar att flytta på er. Istället får jag en kylig kommentar och ett finger pekar på andra sidan vägen: "Cykelbanan är på andra sidan".

Jag svänger halvt upp på infarten till matbutiken och kör om. Ni ropade något efter mig och ärligt talat vet jag inte vad. Jag lyssnade inte. Jag behövde komma hem och byta cykeln mot skjuts till mitt skadade barn.

Mitt barn klarade sig under omständigheterna bra. Det visste jag inte då.

Jag var inte otrevlig mot er. Jag ropade inga glåpord efter er. Jag körde inte på er. Jag hade bråttom till mitt barn. Det enda ni behövde göra var att akta er lite åt sidan. Det var det enda.

Det är lätt att bli irriterad över andra i trafiken. Klagomål hörs överallt, den ena trafikanten är värre än den andra. Men sanningen är att du inte vet varför en specifik trafikant väljer att göra som den gör. Idag var första gången jag försökte ta den genvägen. Jag försökte spara in tid. Viktig tid som jag ville ha och behövde till mitt barn.

Mamman

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Mer läsning

Annons