Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ge lärare 10 000 kr mer

Man kan nästan tro, att det inte är sant, när man läser att av 1500 elever i årskurs 1 av gymnasiet, 38 procent i en undersökning inte kunde beräkna 7 x 8 + 5. Vart är vi på väg?

Annons
Undervisning. Politiker går som katten kring het gröt i skolfrågan, tycker skribenten som vill höja lärarnas löner.

Men det kanske inte är så underligt, om man betänker att lönenivåerna i Sverige har varit sådana, att de mest begåvade studenterna har valt andra yrken än att bli lärare. Detta gäller kanske speciellt matematik och naturvetenskap. Vad skulle till exempel ha hänt med svensk industri, om lönesystemet i stället på motsvarande sätt hade sorterat ut de minst begåvade studenterna till att skaffa sig högre teknisk utbildning?

Nu tävlar de politiska partierna om att föreslå små jämförelsevis billiga förbättringar, men man vågar inte säga sanningen utan går som katten runt het gröt, i stället för att ta sig an problemet direkt. Det finns cirka 100 000 lärare med pedagogisk examen, som behöver en nettolöneökning med 10 000 kronor per månad för att yrket skall bli så attraktivt, att en stor del av de mest begåvade studenterna kan tänka sig att bli lärare och ge yrket den status det hade för några årtionden sedan.

Kostnaden är således 120000 kronor/år x 100 000 = 12 miljarder kronor per år, vilket är 1,5 procent av statsbudgetens utgifter.

Det blir 2 400 kronor per skattebetalare och år, eller 200 kronor per månad, och ingen politiker törs ta i det, i synnerhet som den positiva effekten kan börja bli märkbar först om 15-25 år, när förändringen har fått genomslag, först genom lärarutbildningen, som så småningom kommer att ge skolorna en stor andel av de nya lärarna, och därefter påverkar elevers studieresultat.

De som är ansvariga för att ha skapat detta läraryrkets sluttande plan under de senaste decennierna bär ett enormt stort ansvar för att radikalt ha försämrat utsikterna för Sveriges framtid, men man kan tycka, att den borde kunna räddas av dagens politiker genom en omprioritering i statsbudgeten, när det gäller en utgift så avgörande för Sveriges överlevnad som ett välfärdsland.

Ta till er följande tänkvärda ord yttrade av Frankrikes utbildningsminister Jean-Pierre Chevènement 1985:

”Det finns inget vackrare yrke – inte heller något viktigare för landet, än lärarens yrke. Åt läraren anförtros det dyrbaraste vi äger: våra barn. Man kan aldrig framhålla tillräckligt ofta i hur hög grad landets framtid beror på kvaliteten hos dess lärare. Det är därför man måste visa lärarna den aktning som de förtjänar. Ett land, som sänker kvaliteten på sina undervisare, begår självmord.”

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Mer läsning

Annons