Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Inrikespolitikern Margot Wallström i farten

Annons

Margot Wallströms senaste utspel i FN, att stödja ett förslag om att helt förbjuda kärnvapnen, väcker frågor om inte detta är ett spel för galleriet, eftersom förslaget inte har någon möjlighet att gå igenom i en omröstning. Är detta ett av många exempel på att utrikespolitiken ofta präglas av inrikespolitiska hänsyn, såväl i Sverige som i andra länder? Regeringens och Vänsterpartiets kampanj mot svenskt Nato-medlemskap spelar naturligtvis in.

Sveriges tidigare linje i kärnvapenfrågan har varit att stödja NPT, icke-spridningsavtalet, som gav endast stormakterna rätt till att ha kärnvapen, och dessutom vara pådrivande i nedrustningsförhandlingarna i Genève. Denna policy har funnits sedan år 1972, då Sverige ratificerade NPT, efter att ha stoppat sin egen kärnvapenutveckling omkring 1970. NPT har gett endast USA, Sovjet/Ryssland, Storbritannien, Frankrike och Kina rätt att ha kärnvapen. Avtalet har troligen gett oss en säkrare värld, trots att det bevisligen finns flera nya kärnvapenmakter som fuskat trots att de skrivit på avtalet, och det dessutom finns några länder som blankt vägrar att skriva på.

Att stödja förslaget om ett nytt avtal som helt förbjuder kärnvapen är från svensk sida ett avsteg från tidigare linje och i bästa fall en demonstration av vår avsky för kärnvapnen. Det finns ingen möjlighet till att förslaget kan gå igenom i generalförsamlingen, eftersom inte bara "atomklubben", utan även många andra länder, bland dem Natos medlemmar, kommer att rösta mot.

Sverre Haukeland

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Mer läsning

Annons