Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

42 kronor litern för bensinen kan slå fel

Lätt att trassla till det, bäst med få mål och effektiva styrmedel i miljöpolitiken

Annons
Ständigt omdiskuterad. Enligt Konjunkturinstitutet behöver bensinen kosta 42 kronor litern 2030 för att regeringens miljömål ska uppnås.

Den svenska klimat- och energiskattepolitiken är snårig. Att förstå sig på energipolitiken med alla dess mål, riktlinjer, skattesatser och subventioner är som att läsa gammalgrekiska skrifter i ett oupplyst rum.

Det mest uppmärksammade konstaterandet i den miljörapport som Konjunkturinstitutet (KI) nyligen presenterade är faktumet att koldioxid- skatten på bensin måste höjas med 900 procent fram till 2030.

En liter bensin skulle då kosta motsvarande 42 kronor. Regeringens vision om en fordonsflotta fri från fossila bränslen ser således ut att bli en dyr historia.

I dag beskattas bensin av olika skäl. Energiskatten har flera mål: att utgöra en stabil skattebas, bidra till att förnybarhetsmålet uppnås och att minska föroreningarna i luften.

Drivmedel är även belagt med koldioxidskatt, vilken har som enda syfte att reducera klimat- påverkan.

Biobränslen är till stor del befriade från energiskatt, vilket gynnar förnybarhetsmålet men motverkar energieffektiviserings-målet.

Att systemet är svårbegripligt för lekmän är dock inte det största problemet. KI:s rapport dömer ut det nuvarande skattesystemet som ekonomiskt ineffektivt. I stället föreslås principen ”ett mål – ett styrmedel” och att målen för förnybar energi och energieffektivisering slopas. Det räcker med ett utsläppsmål.

Att fler målsättningar i energi- och klimatpolitiken per automatik skulle leda till minskad klimatpåverkan stämmer således inte. Systemet måste vara transparent och kostnadseffektivt. Men också realistiskt såväl som ambitiöst.

För att målet ska uppnås krävs mer teknisk forskning, bättre stadsplanering och utbyggd kollektiv- trafik. Forskning och utveckling av miljöbilar är dock beroende av ett internationellt engagemang eftersom Sverige står för en liten del av framstegen på området.

En kraftig höjning av bensinskatten skulle slå hårt mot landsbygden. Att omställningar kan vara smärtsamma och dyra är emellertid inte skäl nog för att avstå från dem. Landsbygden må vara beroende av bilen, men klimatet är beroende av minskad användning av fossila bränslen. Men det gäller också att välja rätt åtgärder som inte i onödan försvårar rörlighet och liv utanför städerna.

Det kan då finnas bättre reformer som inte får samma negativa ekonomiska konsekvenser. KI:s forskningschef Eva Samakovlis säger till DN (10/12) att en generell skatt på växthusgaser antagligen vore mer effektivt än ett specifikt mål rörande biltransporter.

Det är bättre med en enkel och tydlig klimat-strategi som ger resultat, än med röriga mål och rikt-linjer som mest ser fina ut på papperet.

Mer läsning

Annons