Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Å ena sidan får alkoholen inte vara så pass oåtkomlig att folk tröttnar på Systembolaget

I stället för att öka Systembolagets tillgänglighet borde kraft läggas på att återta det poltiska handlingsutrymmet från EU. Först då skulle den restriktiva alkoholpolitiken kunna återupprättas.

Annons
Nu räcker det! Det är dags att politikerna slutar nagga alkoholmonopolet i kanterna.

Sveriges medlemskap i EU har haft många positiva effekter. Relationerna med resten av Europa har stärkts, handeln har underlättats och hur trevligt är det inte att fritt kunna röra sig mellan unionens länder. Men EU-inträdet har också haft oönskade konsekvenser, inte minst i form av en allt mer tandlös alkoholpolitik.

Traditionellt har Sverige karaktäriserats av en restriktiv syn på alkohol. Kronan på verket är Systembolaget som sedan 1955 innehar ett detaljhandelsmonopol. Genom det har man kunnat anpassa priser och tillgång för att hålla nere alkoholkonsumtionen. Det har också funnits ett stöd för monopolet bland både politiker och allmänhet.

2008 förändrades dock förutsättningarna drastiskt. Efter ett beslut av EU-dom-stolen hävdes det svenska förbudet mot privatimport av alkohol. Sedan dess kan vem som helst beställa alkohol på internet och inom ett par dagar få sina varor levererade med posten eller via en speditör. På sätt och vis kan man alltså säga att det svenska alkoholmonopolet redan är satt ur spel.

Riksdagsledamoten Carl B Hamilton (FP), som också sitter i Systembolagets styrelse, verkar inse att de privata importörerna utgör ett hot. För att behålla sin legitimitet menar han därför att Systembolaget måste bemöta konkurrensen med ökad till-gänglighet.

I en debattartikel i Dagens Nyheter skrev han bland annat att Systembolaget borde få möjlighet att satsa på e-handel och generösare öppettider.

Det är tydligt att Hamilton underskattar monopolets syfte. Dagens alkoholpolitik är en svår balansgång. Å ena sidan får alko-holen inte vara så pass oåtkomlig att folk tröttnar på Systembolaget. Å andra sidan får den inte vara för tillgänglig eftersom det då inte finns någon anledning att bevara monopolet. Tyvärr trillar Hamilton i och med sina förslag ner i det senare facket.

Vidare menar han att internethandel kan vara en lösning på debatten om gårdsförsäljning. Visst vore det en förbättring från dagens läge. Men att kalla det för en lösning är att ta i. Det skulle inte hjälpa de kunder som efter provsmakningen vill passa på att köpa med sig en flaska hem till middagen. Det skulle inte heller minimera de onödiga transporterna.

Alkoholläkaren Sven Andréasson, som även han sitter i Systembolagets styrelse, är också negativ till Hamiltons förslag. Han anser att möjligheten att beställa alkohol över internet i kombination med utökade öppettider skulle kunna skada folkhälsan.

Det har han förmodligen rätt i. Men nog vore det mer konstruktivt om han och Hamilton kunde diskutera detta under ett ordinarie styrelsemöte i stället för att gå genom media.

Hamilton själv har alltid varit en EU-ivrare. Redan 1994 satt han i ledningen för stiftelsen Ja till Europa och sedan valet 2010 är han ordförande för EU-nämnden.

Kanske är det också hans förkärlek till EU som får honom att blunda för att roten till problemen finns i Bryssel. EU har dikterat villkoren för den svenska alkoholpolitiken. Det är därför Hamilton, handlingskraftig som han är, inte ser någon annan utväg än att fortsätta underminera ett redan sargat monopol. Dock kan man undra om han inte skulle göra bättre i att i stället försöka hävda medlemsländernas rätt att själva bestämma över sin alkoholpolitik.

Mer läsning

Annons