Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Är Folkpartiet främst marknadsliberalt, social-liberalt, ”kravliberalt” eller ”statsliberalt?

Folkpartiet hörs och syns, men väljarstödet vill inte lyfta.

Annons
Klara åsikter. Folkpartiledaren Jan Björklund är numera en av veteranerna bland partiledarna. Klara ställningstaganden har fått uppmärksamhet och lett till inflytande, men väljarna har inte strömmat till.foto: scanpix

Kommuner vill gärna se till att de ”sätts på kartan”. Västerås har i varje fall en stark plats på de politiska partiernas karta. De håller gärna kongresser och andra centrala möten här. Denna helg är det Folkpartiet som håller kommunalt riksmöte.

Särskilt jämfört med andra partier har det varit lugnt i Folkpartiet. Jan Björklund tillhör numera veteranerna i partiledarkretsen, men här hörs inga avgångskrav eller finns andra tecken på interna uppror.

Folkpartiet har också hörts och synts mer än de andra mindre partierna. Jan Björklund och Folkpartiet har satt sin prägel på skolans utveckling. Regeringens politik på det här området har också i det stora hela brett stöd bland allmänhet och lärare.

Folkpartiet har markerat och haft inflytande på fler politikområden. Partiets tydliga ställningstagande för utbyggd kärnkraft har nått ut och bidragit till att regeringen öppnat för möjligheten att ersätta dagens kärnkraftverk med nya.

Villkoren för illegala/papperslösa invandrare är på väg att förbättras genom att Folkpartiet tillsammans med de övriga mindre borgerliga partierna har drivit på. Alliansens utrikespolitik tar större hänsyn till Israel genom Folkpartiets bestämda agerande. Folkpartiets position som det mest EU- och eurovänliga partiet är tydlig, även om det inte utåt har gjort så stora avtryck i regeringens politik.

Folkpartiet har allt mer framstått som ett parti för välutbildade i de större städerna, men i det senaste valet fanns tecken på ett breddat stöd. I Västmanland gjorde Folkpartiet sina starkaste kommunalval inte i Västerås, utan i Skinnskatteberg och Kungsör.

Inflytandet och uppmärksamheten har dock inte som helhet lyft Folkpartiets väljarstöd. I valet minskade Folkpartiet med 0,5 procentenheter till 7,06 procent. I den senaste sammanvägningen av opinions-mätningar hade Folkpartiet 6,01 procent. Stödet har hela tiden sedan den borgerliga regeringen bildades 2006 pendlat mellan knappt 6 procent och drygt 8 procent.

Det är bättre än de andra borgerliga småpartierna, men historiskt ett lågt stöd. Under 1950-talet var Folkpartiet det ledande borgerliga partiet. Därefter har det trendmässigt gått utför. Med undantag för några krisår i början på 1980-talet skulle dock stöd på mindre än 10 procent ända fram till de senaste åren ha ansetts katastrofalt.

Förr fick Folkpartiet kritik för att vara för diffust, ett politikens diversehandel med ”lite av varje”. Men inte heller de senare årens mer profilerade åsikter har givit utdelning bland väljarna.

Det kan bero på att ståndpunkterna i enskilda frågor visserligen är bestämda, men att den sammanvägda profilen ändå kan vara otydlig.

Folkpartiet värnar asylrätten, men kräver språktester. Biståndet ska vara högt, men försvaret stärkas. Barnkonvention och andra sociala rättigheter värnas, men Las ska skrotas. Skatterna för de högst avlönade ska sänkas och ungdomslönerna bli lägre.

Folkpartiet skapades för att införa demokrati och mot ämbetsmannavälde, men nu finns krav på mer central makt och styrande regler i såväl Sverige som i hela EU.

Här kan väljarna fråga sig om Folkpartiet främst är marknadsliberalt, socialliberalt, eller ”kravliberalt” eller ”statsliberalt”. Folkpartiaktivisten kan med goda argument hävda att svensk liberalism innehåller alla dessa element, men i så fall kan det gamla problemet med otydlighet finnas kvar.

Mer läsning

Annons