Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Att det är så svårt att mäta polisens resultat beror i grunden på att de arbetar med människor.

Få inbrott blir uppklarade. Polisens fokus på statistik är ett av skälen.

Annons
Redo för utryckning. Det är viktigt att se resultat av polisens verksamhet.foto: scanpix

Under den gångna veckan har det stått att läsa i VLT om inbrott i Västmanland. De drabbar många människor och kan leda till sorg över förlorade föremål och frustration om inbrottet inte klaras upp. Av VLT:s karta övre anmälda inbrott framgick att risken att drabbas är större i fattiga områden.

Endast tre procent av de anmälda lägenhetsinbrotten, respektive sju procent av villainbrotten, resulterar i beslut om åtal, strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse. Detta trots att bostadsinbrott enligt polisen är högprioriterade.

Även i resten av landet är andelen lösta inbrott låg. Bakgrunden till detta är in-¿vecklad. För polisen har statistik på antal uppklarade brott blivit allt viktigare. De begrepp som blivit centrala är balans och färdiga förundersökningsprotokoll (FUP:ar). Balansen är summan av de ärenden som en polis har på sitt bord. En polis vittnar för Ekot om att omkring 500 FUP:ar ska klaras av per person och år. Och om ett enskilt fall kräver omfattande utredning drabbas balansen. Dessa riktlinjer har i flera fall lett till att enklare fall prioriteras.

Poliser vittnar om hur de instrueras att inte se till annat än det aktuella brottet. Om de exempelvis gör en husrannsakan i jakt på ett specifikt föremål kan de ignorera annat stöldgods som de stöter på. I England löses fyra gånger så många bostadsinbrott som ¿i Sverige. Poliser där vittnar om hur central helhetsbilden är. Det är genom att se ¿kopplingar till andra brott som det blir ¿möjligt att sätta dit inbrottstjuvarna.

En annan faktor som karaktäriserar ¿svenska polisers utredningar är hur upp-delade de är. Det vill säga, det normala är att det sker överlämningar mellan olika poliser som handhar olika delar av utredningen. I England tillämpas i stället en metod enligt vilken samma polis har hand om ärendet från början till slut. Detta leder även till bättre kontakt med brottsoffren, något som svenska poliser uppmanas att undvika för att ärendena inte ska dra ut på tiden.

Många poliser känner sig i dag som administratörer, detta påverkar både deras egen arbetssituation liksom viljan hos unga att utbilda sig till poliser. Sekreterare skulle här kunna göra en stor skillnad. Men det påverkar även brottsoffren, det kan ses som självklart att dessa ska få ett både humant och individuellt bemötande, vilket lätt går förlorat i jakten på FUP:ar. Poliser är beroende av allmänhetens förtroende varför ett gott bemötande är centralt. Vidare skulle ett större fokus på helhet kunna bidra både till att fler fall klaras upp men även till att fler fall förebyggs. Detta då återfalls-¿förbrytare faktiskt skulle åka dit för alla de brott som de har begått.

Det är svårt att mäta en verksamhets effektivitet. När det kommer till en så central funktion som polismyndigheten är det givetvis viktigt att se resultat. Men frågan är om det inte går att hitta en bättre metod än antal färdiga förundersökningsprotokoll. Redan i dag mäter man även antal åtal, vilket är mer konstruktiv då många FUP:ar är ofullständiga. Även den metoden är dock missvisande då många fall av olika skäl aldrig leder till åtal.

Att det är så svårt att mäta polisens ¿resultat beror i grunden på att de arbetar med människor. I arbetet med dessa finns det så många aspekter att ta hänsyn till att det blir i princip omöjligt att mäta resultat i siffror. Kanske är allmänhetens förtroende den bästa indikatorn. Mot bakgrund av de metoder som används i dag kanske det inte är så konstigt att svårlösta brott som inbrott blir förblir olösta.

Mer läsning

Annons