Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Att invagga ungdomar i en falsk tro om att det är statens och kommunens uppgift att trolla fram jobb är inte heller önskvärt.

Stora ungdomskullar och slopat statsbidrag har gjort att konkurrensen om sommarjobben hårdnat. Men att pressa fram fler kommunala sommarjobb vore ändå att göra ungdomarna en björntjänst.

Annons
Lov eller jobb? För ungdomar kan sommarlovet antingen innebära att kasta sig ut från en brygga eller kasta sig in i arbetslivet. foto: SCANPIX

Att få jobba och tjäna egna pengar under sommarlovet innebär en stor frihet för många driftiga ungdomar. Utöver känslan av självständighet och den personliga utveckling som ett första jobb för med sig blir sommarjobbet en merit för framtiden. De ungdomar som får ett jobb kan både samla på sig arbetslivserfarenhet och knyta kontakter med potentiella arbetsgivare. På så sätt ökar de också sina chanser att få riktiga jobb efter studietiden.

I förlängningen borde detta betyda att fler sommarjobb skulle minska ungdomsarbetslösheten. Det var förmodligen också så Håkan Juholt resonerade när han i början av juni presenterade Socialdemokraternas sommarjobbsgaranti. I höstbudgeten kommer partiet nämligen att öronmärka 750 miljoner kronor till kommunala sommarjobb. Detta tror partiet skulle kunna skapa 120 000 feriearbeten för gymnasieungdomar och årskurs nio-elever. Vidare menar Juholt att åtgärden skulle få ungdomar att ”känna sig behövda” på arbetsmarknaden.

Tyvärr är verkligheten inte riktigt lika enkel som Socialdemokraterna verkar tro. Visst skulle 120 000 jobb betyda oerhört mycket för 120 000 ungdomar. I ett större perspektiv kvarstår dock faktum: ”hittepå-jobb” är inte, och kommer aldrig att bli, lösningen på arbetslöshetsproblematiken.

I Västerås har kommunen skjutit till 9,3 miljoner kronor för att skapa fler kommunala sommarjobb och täcka upp för det i år uteblivna statsbidraget. Resultatet blev 800 jobb som 1 900 ungdomar fick slåss om. Hade Juholt fått välja skulle man ha behövt pressa fram ytterligare 11 000 arbetstill-fällen. Hans strategi känns, med tanke på dessa siffror, minst sagt orealistisk.

Att invagga ungdomar i en falsk tro om att det är statens och kommunens uppgift att trolla fram jobb är inte heller önskvärt. 20-åringar som under skolåren bara behövt räcka upp handen för att få ett sommarjobb skulle få en rejäl kalldusch den dag de kom ut på den riktiga arbetsmarknaden.

Dessutom skulle sommarjobbet i sig bli mindre värdefullt för individen, både som merit och som personlig prestation. Med vetskapen om att arbetsuppgifterna de utför har stimulerats fram med statliga medel och aldrig efterfrågats skulle ung-domarna inte heller ”känna sig behövda” på arbetsmarknaden, vilket ju var Juholts mål. Mycket av den inre motivation som driver ungdomar att via alla tillgängliga kanaler söka sommarjobb och visa vad de går för när de fått ett jobb, skulle också gå förlorad om jobben serverades med kommunens silversked.

I stället vore det bättre om både riks- och kommunpolitiker satsade mer på insatser som uppmuntrar ungdomars kreativitet. Sommarlovsentreprenörsprogrammet, som VLT berättar mer om på nyhetsplats, är ett utmärkt exempel på ett sådant initiativ. Med hjälp av ett startkapital och handledning får ungdomarna möjlighet att driva ett eget företag under sommaren. De lär sig alltså att hitta affärsmöjligheter och utveckla sina egna idéer. Samtidigt som de insuper värdefull kunskap skapar de också sina egna sommarjobb. Ibland är de enklaste idéerna också de bästa lösningarna.

Mer läsning

Annons