Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Att utsätta människor för ingrepp så som sterilisering måste kunna motiveras starkare än med rent ideologiska skäl.

Tvångssterilisering vid könsbyten är förhoppningsvis snart historia.

Annons
Könstillhörighetslagen. Kravet på sterilisering vid könsbyte kan komma att tas bort redan i år. foto: scanpix

I vilken utsträckning är en persons kön och fertilitet en politisk fråga? Frågan är aktuell inte minst inför Stockholm Pride som drar i gång senare i veckan – under festivalen kommer det bland annat att arrangeras ett seminarium om tvångssteriliseringar då och nu. Personer som byter kön tvingas i dag till sterilisering, kravet har även medfört att personer som ska byta kön inte tillåts att frysa ned reproduktionsdugliga könsceller. I de flesta fall är det dock kastrering snarare än sterilisering som genomförs.

Tanken är att kravet på tvångssterilisering ska tas bort i juli nästa år, detta sedan Kristdemokraterna tidigare i år ändrat ståndpunkt i frågan. En lagförändring kan dock visa sig komma till stånd redan i år genom en prejudicerande dom. I Svenska Dagbladet i helgen rapporterades om en man som hävdat att kravet på sterilisering strider mot den rätt till privatliv som fastslås i Europakonventionen, varefter han har fått rätt i Stockholms förvaltningsrätt. Socialstyrelsens rättsliga råd överklagade beslutet och ärendet väntas tas upp i kammarrätten i höst.

Könstillhörighetslagen, i vilken kravet på sterilisering är en del, har funnits sedan 1972. Sedan dess har uppskattningsvis 500 personer bytt kön. Nu hoppas advokaten Kerstin Burman, som drivit det aktuella fallet, att personer som tvingats till sterilisering ska kunna få skadestånd från samhället.

Det kan dock visa sig att det finns medicinska hinder för att verkställa den nya lagen. Plastikkirurgen Johan Rinders som intervjuats i Svenska Dagbladet säger att testiklar som opereras bort brukar placeras i buken, vilken han hävdar ökar risken för cancer. Vad beträffar kvinnor som byter kön, men som behåller sina genitalier, är risken snarast hormonell.

Vid könsbyte behandlas man med hormoner, för den som bytt från kvinnligt till manligt kön med testosteron. Men bibehållna genitalier fortsätter att producera östrogen. Persson uttrycker osäkerhet om vad dessa hormondoser kan innebära på sikt. Oaktat de eventuella medicinska komplikationerna är lagen dock oetisk, något som även Rinders vidhåller.

Ännu en regelförändring som många vill se är ett borttagande av den åldersgräns på 18 år som i dag finns för könsbyten. Här blir det genast knepigare att ta ställning vilket reflekteras i att detta förslag inte inkluderats i de förändringar som väntas komma till stånd nästa sommar.

Instinktivt kan det verka rimligt att ett ickereversibelt beslut av detta slag bör tas av vuxna individer. Men en väntan på operation kan medföra flera problem, exempelvis utvecklas kroppen mycket under puberteten vilket får till följd att många pojkar blir långa liksom att flickor utvecklar bröst. Dessa kroppsliga förändringar försvårar givetvis ett senare könsbyte. Stopphormoner skulle kunna vara ett sätt att åtgärda detta liksom möjligheten att påbörja utredningar för könsbyte tidigare. Vidare är det psykologiskt betungande, kanske framför allt i tonåren, att bära på vetskapen att man har fötts till fel kön. Ett bevis på detta är att andelen självmord är hög bland transpersoner i unga år.

Att utsätta människor för ingrepp så som sterilisering måste kunna motiveras starkare än med rent ideologiska skäl. Att unga människor förvägras viktig medicinsk hjälp eller att medlemmarna i en utsatt grupp vanemässigt steriliseras förtjänar en ¿vetenskaplig diskussion snarare än enkonservativ handfallenhet.

Mer läsning

Annons