Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bilden av den somaliska gruppen som svårintegrerad har olyckligtvis bitit sig fast. Det kan i sig försvåra lösningar.

Svensksomaliers problem på arbetsmarknaden har flera orsaker, men det gäller att den negativa bilden inte får fäste.

Annons
Välkomnande med förhinder. Många somalier har fått en fristad i Sverige, men de har haft svårt att få arbete. I andra länder har det gått bättre, så Sverige har en del att lära.foto: JOnas Ekströmer/scanpix

Vissa nyheter fiskas upp gång på gång och presenteras som om de vore dagsfärska. En sådan nyhet är att det är betydligt svårare för somalier som grupp att få arbete i Sverige än i exempelvis USA.

I måndags var det dags att fräscha upp nyheten igen, då regeringens framtidskommission presenterade rapporten Somalier på arbetsmarknaden – vad kan Sverige lära?. En av rapportförfattarna, Benny Carlson, har redan tidigare analyserat varför somalier lyckas bättre i Minneapolis än i Sverige. Så slutsaterna och verklighetsbeskrivningen var inte förvånande. Fler somalier har jobb i Kanada och USA än i Sverige.

Redan i slutet av 1990-talet började det talas om att sysselsättningsgraden hos gruppen somalier var låg. Sedan mitten av 2000-talet har det forskats och rapporterats om orsakerna till problemen. Rent konkret har det dock inte gjorts särskilt mycket för att fler somalier ska få arbete – trots att man känt till vilka åtgärder som skulle kunna fungera.

Rapporten visar dock på några faktorer som kan försvåra integrationen i Sverige jämfört med Kanada och USA. För det första är gruppen relativt sett större här. I Sverige bor knappt 40 000 somalier, i USA drygt 80 000. Men USA:s befolkning är 30 gånger större. Kanada, med en större befolkning, har färre somalier absolut sett.

I Storbritannien bor däremot över 100 000 somalier, men där finns ingen jämförbar sysselsättningsstatistik. Svensksomalierna har också kommit under en kortare tid och har sämre utbildning.

Till en del är det därför inte förvånande att somalier har bekymmer att få arbete. Så är det ofta i början för flyktingar, särskilt om de har låg utbildning. Men över tiden brukar integrationen förbättras.

Den här gången riskerar dock problemen att kvarstå längre. Bilden av den somaliska gruppen som svårintegrerad har olyckligtvis bitit sig fast. Det kan i sig göra det svårare att komma in på arbetsmarknaden.

Det har också föga förvånande påverkat svensksomaliers syn på Sverige. Bland somalier har det vuxit fram en syn att det både är omöjligt att få ett arbete och att starta ett företag i Sverige. En del väljer att flytta till länder där framtiden ser bättre ut.

Några av de faktorer som orsakar problemen, som att fler somalier från början kan engelska än svenska, är svåra eller omöjliga för svenska politiker att påverka. Andra, som att uppmuntra enkla lågbetalda jobb och att ta bort delar av arbetsrätten, är politiskt allför kontroversiella.

Men det finns gott om lösningar som bör prövas. Författarna pekar på de somaliska föreningarnas roll i integrationsprocessen. Genom att förklara för de nyanlända hur det svenska samhället fungerar kan förståelsen för det öka och integrationen underlättas. Frågan är dock var gränsen för föreningarnas befogenheter ska gå.

I de jämförda länderna finns en tradition av och en positiv syn på att landsmän håller ihop under den första tiden i det nya landet. Så gjorde också svenskarna när de en gång flyttade till Amerika i stora skaror.

I rapporten föreslås även att man ska starta multietniska ”basarer” där det erbjuds hjälp att starta företag. Idén är inte dum. Alla kan inte bli egna företagare, men andelen somaliska företagare är betydligt högre i USA och Kanada än i Sverige. Det visar att det finns en potential att utnyttja.

Mer läsning

Annons