Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Blir reformregeringar återvalda i kärva tider?

Det kan löna sig för vänsterregeringar att avreglera och för högerregeringar att värna välfärden.

Annons
Vann tre val. Tony Blair förde en marknadsinriktad politik och ledde det socialdemokratiska Labourpartiet till tre valsegrar i rad i Storbritannien. Foto: AP/TT

Nu är det många som klagar över att de stora partierna duckar och lägger sig nära varandra. Kanske kan Socialdemokraterna och Moderaterna därigenom öka sina chanser att bli omvalda. Men risken är att väljarna tappar intresset om ideologi och visioner försvinner ur dagspolitiken.

Ofta sägs det att det ekonomiskt bästa är det politiskt omöjliga. Politikerna ska inte vilja eller våga utmana väljarna med kortsiktigt besvärliga men långsiktigt goda förändringar.

I Timbroskriften Renaissance for reforms hävdar däremot Stefan Fölster och Nima Sanandaji att vänsterregeringar oftare blir omvalda om de driver en marknadsinriktad avreglerarpolitik. Tesen ska bygga på valresultat i flera länder, men själva lyfter de fram socialdemokratiska Labour i Storbritannien och Australien, samt socialliberalerna i Kanada.

Däremot finner de inget samband mellan omval av högerregeringar och en reforminriktad marknadspolitik. Vid ett seminarium om boken hävdade en representant för De nya Moderaterna att högerpartier snarare behöver visa väljarna att de värnar välfärden för att kunna bli omvalda.

Det låter logiskt. Vänsterregeringar kan alltid hävda att oppositionen står längre till höger och att alternativet till deras åtgärder är ännu mer avreglering och besparingar på offentliga utgifter.

Högerpartier behöver däremot inte övertyga väljarna att de gillar marknadsekonomi, men väl att de också slår vakt om uppskattade delar av välfärden.

Nu kan noteras att flera av exemplen kommer från länder med majoritetsval i enpersonsvalkretsar. Där är det lättare att undvika förluster till småpartier. I Sverige blev Socialdemokraterna visserligen omvalda 1998 efter flera års tuff krispolitik, men de förlorade många röster till Vänsterpartiet.

De tyska Socialdemokraterna anses ha genomfört viktiga marknadsreformer, men förlorade rejält med röster och har inte återhämtat sig.

De stora svenska partierna tycks i varje fall just nu undvika att sticka ut hakan och utmana mittenväljarna. Det gör att Socialdemokraterna undviker skattehöjningar och större återregleringar, medan Moderaterna har börjat tala om högre skatter.

På sikt finns flera risker med denna politik där ideologin försvinner. Väljarna kan tappa intresset och de egna partiaktivisterna bli missnöjda eller passiva. Det hände i efterhand både Liberalerna i Kanada och brittiska Labour.

Något liknande kan skönjas här. Socialdemokraterna får kritik för att vara för fega och Moderaterna för att byta åsikter som andra byter skjortor.

Mer läsning

Annons