Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bristen på respekt för människors pengar

Slöseriombudsmannen sätter fingret på en viktig poäng. Skattepengar som politikerna använder till jippon med oklara resultat skulle göra större nytta i medborgarnas fickor.

Annons
Slöseri. Martin Borgs är slöseriombudsman, och granskar vad det offentliga gör med våra skattemedel.

Martin Borgs är slöseriombudsman, och har i uppgift att granska hur det offentliga använder våra skattepengar. Runt om i landet letar han efter kommunala projekt där skattepengar slukats upp av ineffektiv byråkrati och missriktade ambitioner.

Under onsdagen i Almedalen genomförde Borgs en demonstration för att uppmärksamma detta slöseri, genom att med en konfettimaskin spruta ut 20 000 av sina egna pengar över Donners plats. Ett roligt upptåg, kan tyckas. Men inte enbart. För det som det slösas med, är inte statens och kommunernas egna pengar. Utan enskilda människors, som de själva tjänat ihop.

Att pengaregnet bestod av just 20 000 kronor, beror på att det är vad en lärare betalar i skatt varje månad, om man räknar in moms och andra skatter.

Det är mycket pengar, och den som är satt att förvalta dessa bär ett stort ansvar att göra det på ett vettigt sätt. Medborgarna har rätt att vänta sig att deras skattepengar används effektivt, till grundläggande service och trygghet, och politikerna är skyldiga att leva upp till detta.

De flesta politiker vill också väl. Problemet är att de ibland vill för mycket. I en kommun som lider av utflyttning och nedläggningar är det lätt att vilja ta snabba genvägar.

Men en kommun blir inte attraktiv att bo och verka i för att där finns spexiga nöjesattraktioner bekostade med skattemedel, eller för att kommunens politiker åkt på studieresa till Franska rivieran.

Snarare tycks det vara mer basala och mindre fantasifulla saker som avgör om en plats är attraktiv för människor och företag, såsom ett gott näringslivsklimat, bra infrastruktur och grundläggande trygghet.

Här har politiken en viktig roll att spela, genom att sätta upp fungerande institutioner och investera i infrastruktur och brottsbekämpning. Dessvärre är det inte direkt sådant som brukar avses när det är dags att sätta kommunen på kartan.

Det är, som Borgs beskriver det, enkelt att slösa med pengar när det är någon annan som betalar. Då kan några tio eller hundra tusen på en dimmaskin i en rondell (Landskrona), en kommunal poplåt (Katrineholm) eller godis för att skapa diskussion om kommunens värdegrund (Malmö) helt plötsligt framstå som en briljant idé.

Men för den som får stå för notan är det inte lika lustigt. Bara under den Almedalsvecka som nu pågår finns tillräckligt med exempel för att fylla ett smärre kompendium.

Skellefteå kommun satsar 240 000 kronor för att synas och nätverka, Botkyrka kommun arrangerar ”mötestombola” med politiker och från Upplands-Bro kommer tjänstemän för att, just det, sätta kommunen på kartan.

Det är inte alltför långsökt att tro att de pengarna gjort större nytta i skolan eller äldrevården eller – varför inte – om de fått stanna kvar hos de medborgare som från början ägde dem.

För politikerna och tjänstemännen är det säkert trevligt att få en arbetsvecka förlagd i Visby. Men i grunden vittnar dessa och liknande typer av upptåg om en djup brist på respekt för de människor man som folkvald är satt att tjäna.

Mer läsning

Annons