Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Centern har öppnat för att sänka elskatten, men kompensera med högre skatt på kraftbolagen.

När elpriserna är höga minskar motiven för den höga elskatten, i synnerhet som svensk elproduktion har låga koldioxidutsläpp.

Annons
Dyrt och kallt. Vintern har varit hård för elkonsumenterna.foto: scanpix

Centerledaren Maud Olofsson har inte bara problem med låga opinionssiffror. Hon har även fått stå till svars för vinterns höga elpriser.

Det var ett nästan hopplöst läge. Efter flera milda blev det två kalla vintrar i rad. När det är kallt ökar elförbrukningen oundvikligt. I år var dessutom nivåerna i vattenmagasinen låga, vilket gör att det inte går att använda lika mycket vattenkraft. Förra året var dessutom kärnkraftverken avstängda för underhåll delar av vintern och även i år förekom driftstörningar.

Det har pressat upp elpriserna och konsumenter som använder el för uppvärmning har fått dryga kostnader. Den nordiska elmarknaden är sammankopplad med andra elmarknader i Europa, där fossila bränslen används mer. Med höga priser på fossila bränslen som kol, olja och naturgas stiger då priset även i Norden. Men i Sverige är den mesta elproduktionen vatten- och kärnkraft, med tillskott av biobränslen och (liten andel) vindkraft.

Det ger de svenska kraftbolagen stora vinster. Deras produktionskostnader ökar ju inte bara för att de fossila bränslena blir dyrare och driver upp elpriset. De stora bolagen har också fått kritik för att avstängda kärnkraftverk kan bli en vinst genom att priserna stiger och de då får mer betalt för annan producerad el.

Närmare hälften av priset, exklusive elnät, är skatter. Villaägarnas riksförbund har visat att elen är dyrare i Sverige än i Norge och Finland. Skälet är att de svenska skatterna är högre. Norge har visserligen nästan enbart förnybar vattenkraft, men det motiverar inte att skatterna är mer än dubbelt så höga i Sverige, som också har en i huvudsak koldioxidfri elproduktion. I Finland produceras däremot el med fossila bränslen, vid sidan av kärnkraft, men ändå är skatten betydligt lägre än i Sverige.

Ett antal bostadsorganisationer har dessutom visat att de tre stora elbolagen har höjt sina nätavgifter mycket mer än jämförbara kommunägda bolag. Så det var klokt av politikerna i Västerås att inte sälja Mälarenergi.

Allt detta har lett till att ett befogat missnöje hos många elkunder har blommat upp under vintern. Näringsminister Maud Olofsson var pressad, särskilt efter ett något mindre genomtänkt uttalande om energisparande. Nu har Centerpartiet öppnat för att sänka elskatten, men kompensera den med högre skatt på kraftbolagen. Åtgärden skulle leda till en prissänkning för konsumenterna, men minskade vinster efter skatt för kraftbolagen.

Reaktionerna har varit de väntade. Statsminister Fredrik Reinfeldt (M) var avvaktande och Socialdemokraterna skeptiska. Kraftbolagen varnade för att de inte skulle investera om skatterna steg, medan Naturskyddsföreningen ville ha elpriserna så höga som möjligt för att uppmuntra elsparande.

Det stämmer att skatteväxlingen inte får bli så stor att företagen inte vill satsa och att intresset att hushålla försvinner. Men de svenska skatterna är högre än i jämförbara grannländer och med höga grundpriser behövs inte lika höga skatter. Företagen gör nu stora vinster genom höga priser på fossila bränslen. Det borde därför finnas utrymme för åtminstone något steg i Maud Olofssons föreslagna skatteväxling.

Mer läsning

Annons