Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Danmark är ny världsmästare i höga skatter

Skatter behövs för att finansiera välfärd och värna jämlikhet. Men Sverige behöver inte ha världens högsta skatter.

Annons
Högst skatter. Fanmark och Frankrike, här representade av statsminister Helle Thorning Schmidt och premiärminister Jean-Marc Ayrault, har högre skatteryck än Sverige.Foto: TT

Danmark, Frankrike och Belgien har högre totala skatter än Sverige. Det är en tidigare förstaplats vi gärna kan avstå ifrån.

Länge var det en närmast inövad fras om att Sverige hade världens högsta skattetryck, och att skatterna var runt 50 procent av bruttonational- produkten (BNP). I princip hälften av vad vi tjänade gick på något sätt i skatt.

Men för några år sedan hade skatterna sjunkit något och Danmark hade blivit ”världsmästare” i höga skatter. Nyligen blev det publicitet om statistik som visade att ytterligare ett par länder hade, om än knappt, gått om Sverige.

Frankrike och Belgien låg före, Italien och Finland på ungefär samma nivå. Det svenska skattetrycket var mellan 44 och 45 procent.

Betyder det att Sverige är på väg att bli ett lågskatteland? Långt därifrån. De svenska skatterna är alltjämt klart högre än de Norge eller Tyskland.

Det handlar också om att andra länder har höjt sina skatter. Krisländer som Belgien, Frankrike och Italien har tyckt sig behöva höja skatterna för att få bättre ordning på stats-finanserna.

Men visst verkar det ha gjort skillnad med en borgerlig regering. Moderaterna fick förut kritik för att lova stora skattesänkningar, nu har de lett en regering som har sänkt skatten rejält.

De Nya Moderaterna har varit nya på tre tydliga sätt. De har inriktat sig på att sänka skatten för vanliga inkomsttagare, de har försvarat arbetsrätten och varit snåla mot försvaret.

Däremot har de varit ”gamla” i meningen att hellre lösa samhälls- problem med lägre skatter och avdrag än med höjda bidrag. Den linjen har också mer än förr haft stöd av de andra borgerliga partierna.

Därför har jobbskatte-avdragen genomförts, men värnskatten blivit kvar. Höga marginalskatter slår därför tidigare i Sverige än i andra länder.

Det har blivit rot- och rutavdrag hellre än sub-ventioner för att få en ”vit” marknad för tjänster i hemmet. Arbetsgivar-avgifter har sänkts för ungdomar och momsen på krogen i stället för riktade bidrag för fler jobb.

Därutöver har sjuk-ersättning, barnbidrag och särskilt a-kassan inte höjts i takt med att löner och priser har stigit. Det har givit utrymme i budgeten för att sänka skatterna och därmed skattetrycket.

Här kan regeringen behöva tänka om. Som åter framgår på nyhetsplats finns anledning att vara bekymrad över reglerna i sjukförsäkringen. A-kassa, barnbidrag kan inte i längden urgröpas varje år. Bristerna i äldrevård, skola eller sjukvård kan kräva ökande resurser.

Det kan därför bli svårt att fortsätta att sänka skatterna. Men Danmark eller något annat land kan gott fortsätta att ha de högsta skatterna. I den tabellen är det ingen merit att ligga högst.

Mer läsning

Annons