Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Däremot finns inget enkelt sätt att rejält höja framtida pensioner.

Några mirakelkurer för högre pensioner finns inte. Det bästa sättet att värna den framtida pensionen är att börja arbeta tidigare, sluta arbeta senare eller lägga undan mer pengar under yrkeslivet.

Annons
Evig stridsfråga. Pensionerna har, som den här klassiska valaffischen visar från 1957 visar, länge varit en viktig fråga i svensk politik. Nu varnar Folksam för lägre pensioner i framtiden.foto: scanpix

Folksam oroar sig för de framtida pensionerna, medan socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson anar argan list från en säljare av privata pensionsförsäkringar. Bakgrunden är en rapport från Folksam, som i går presenterades på DN. debatt. Där hävdar vd Anders Sundström att systemet nog är robust, men inte kommer att ge de utlovade pensionerna. Rapporten har granskat hur pensionerna verkligen blev för årskullarna 1938-42. Pensionens andel av slutlönen har då redan minskat snabbt. De som är födda på 1980- och 90-talen skulle inte få ut mer än 60-65 procent av slutlönen. Det innefattar både den allmänna pensionen och tjänstepensionen. Den allmänna pensionen skulle då bli en blygsam andel av slutlönen.

Folksam menar att de här siffrorna är betydligt lägre än vad som förespeglas i de brandgula kuverten från Pensionsmyndigheten. På en punkt får Folksam medhåll av Pensionsmyndigheten: Som andel av slutlönen kommer framtida pensionärer att få en lägre pension än dagens. Det är dock ingen hemlighet, utan något som politikerna bakom pensionsuppgörelsen har framhållit. Det tidigare mer generösa systemet var ohållbart i längden.

Pensionsmyndigheten håller dock inte med om Folksams beräkningar. Så låg andel av slutlönen tror Myndigheten inte att de framtida pensionerna kommer att bli. Socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson tycker att Folksam i onödan skrämmer upp människor. Hon tror att Folksam vill sälja mer privata pensionsförsäkringar och att socialdemokraten Anders Sundström vill komma åt regeringen. Folksam har också lagt in att pension beskattas högre än lön i kalkylerna.

Det är nästan omöjligt att beräkna vad som kommer att hända om flera årtionden. Bedömningen av sådant som framtida skatteregler, löneökningar, tillväxt och utvecklingen av tjänstepensioner påverkar utfallet.

Det finns skäl vara kritisk till hur politiska beslutsfattare i olika skeden har hanterat AP-fonder och tjänstepensioner. Här har skattebeslut och olika indragningar inneburit att pensionärerna har gått miste om pengar. Det har varit alltför frestande att förstärka budgeten med beslut där negativa effekter märks först på längre sikt.

Även om det inte blir någon fullständig utjämning kommer pensionärerna att få lägre skatt de närmaste åren. Så långt är regeringsalternativen överens.

Däremot finns inget enkelt sätt att rejält höja framtida pensioner. När den allmänna folkpensionen infördes var pensionsåldern 67 år och den allmänna medellivslängden 58 år. Även om medellivslängden drogs ned av högre barnadödlighet är det talande att vi i dag i genomsnitt går i pension vid 64 års ålder, medan medellivslängden för kvinnor är 83 år och för män 79 år. Dessutom börjar de flesta arbeta senare. Utbildningarna blir fler och längre, och fler vill ut och resa innan ”allvaret börjar”.

Här kan det krävas både personliga och politiska beslut för att få en högre pensioner. Utbildningar kan snarare behöva kortas än förlängas, fler behöver börja jobba tidigare. Pensionsåldern kan behöva höjas. Därutöver kan de som vill arbeta mindre eller vill ha ut mer själva spara långsiktigt.

Mer läsning

Annons