Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Däremot vore det olyckligt om yttrandefriheten inskränks eller personskyddet av politiker byggs ut kraftigt

Dödsskjutningarna på ett politiskt möte i USA väcker oro för säkerheten och att tonen i den politiska debatten har blivit för hård. Men det gäller att inte kasta ut barnet med badvattnet.

Annons
Sorgen förenar. Bilden visar ljus och blommor till stöd för den skjutna kongressledamoten Gabrielle Giffords. Liknande arrangemang har funnits när svenska politiker har mördats.

Scenerna är alltför bekanta. En störd gärningsman angriper en ledande politiker. USA har alltjämt morden på bröderna Kennedy och mordförsöket på president Reagan i ganska färskt minne. I Sverige minns vi morden på Olof Palme och Anna Lindh.

Attacken i Tucson Arizona riktades dock inte mot enbart en person. Kongressledamoten Gabrielle Giffords blev själv allvarligt skadad, men flera andra deltagare på det offentliga mötet dödades. Något liknande hände för några år sedan i Storbritannien, då en liberal parlamentsledamot blev skadad och en medhjälpare dödad i samband med ett öppet möte i valkretsen.

Det är naturligt att frågan om reglerna för vapeninnehav i USA tas upp till förnyad prövning. Jämfört med attacker i andra länder är det vanligare att vapen kommer till användning i USA. Det beror nog både på att vapen är mer allmänt spridda och en mer tolerant inställning till att bära vapen i vardagslivet. Men de flesta tycks inte tro på någon förändring, de senare åren har utvecklingen snarare gått mot en mindre restriktiv inställning till att bära vapen.

Samtidigt är det noterbart att Gabrielle Giffords inte hade polisskydd på mötet. Det har funnits en syn att Sverige skulle vara speciellt (och naivt) genom att ledande politiker har rört sig öppet utan skydd. Men det är få politiker även i USA som har ett omfattande polisskydd. Samma sak gäller andra länder som Storbritannien.

Attacken har lett till en oro över att det politiska språket har förråats och därmed kan indirekt uppvigla till våld. Här är det främst högern i USA som har fått ta emot kritik för ett upphetsat språkbruk. Förra vicepresidentkandidaten Sarah Palin har varit särskilt illa ute. I Sverige har det varnats för att Sverigedemokraternas hårda invandringskritik skulle kunna ha ett samband med dödsskjutningarna i Malmö.

Debatten i USA är polariserad. Det kan också tyckas förvånande. Traditionellt har politiken i europeiska länder haft ett bredare spektrum representerat i parlamenten. Men i dag är tonen hårdare mellan de stora politiker i de två stora partierna i USA än mellan de stora partierna i europeiska länder. Delar av högern i USA verkar ha svårt att acceptera att Obama verkligen blev vald till president. Under förra mandatperioden fanns å andra sidan inom vänstern ett utbrett förakt och misstroende mot President George W Bush.

Det finns skäl att hoppas på en omprövning av tonläget. Omskakande händelser bör leda till eftertanke och en mer civiliserad samtalston. Väljarna kan också alltid visa att de ogillar demagoger genom att rösta på mer lågmälda och sakfrågeinriktade politiker.

Däremot vore det olyckligt om yttrandefriheten inskränks genom lagstiftning eller om personskyddet av politiker byggs ut kraftigt. Det är en viktig del i en vital demokrati att väljarna lätt kan få direktkontakt med politiker. Med tanke på hur många politiska möten som äger rum är hot och våld mycket ovanligt, både här och i USA.

Yttrandefrihet är liksom andra grundläggande friheter inte bara ett rättighet, utan något som måste hanteras under personligt ansvar. Statliga inskränkningar riskerar dock att bli godtyckliga och gränsdragningarna besvärliga. Det är då bättre att bekämpa överdrifter i ett öppet meningsutbyte.

Mer läsning

Annons