Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

De återkommande snöovädren har gjort det uppenbart att väglaget inte är det bästa och de flesta har anpassat hastigheten därefter.

Trafikåret 2010 hade såväl ljusa som mörka stunder. Medan antalet dödade på vägarna var historiskt lågt var antalet för dödade i tåg-trafiken det högsta på tio år. Än är det mycket arbete kvar för att öka säkerheten på vägar av både järn och asfalt.

Annons
2010 i backspegeln. Rekordfå människor omkom på vägarna under 2010, trots halka och återkommande snöoväder.foto: scanpix

Vi lägger ännu ett år till handlingarna och gör 2011 års första lista – eller 2010 års sista, hur man nu vill se på det.

Trafikverket summerar det gångna året som historiskt i fråga om antalet dödade på vägarna. Med 270 omkomna blir Sverige sannolikt det land i världen som har lägst antal omkomna i förhållande till folkmängd. Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd konstaterar att Sverige uppfyllt EU:s mål att halvera antalet trafikdödade.

Även om det självklart är tragiskt att 270 personer omkommit i trafiken är det positivt att antalet stadigt minskar. Gunnar Malm, Trafikverkets generaldirektör, påpekar att det är flera faktorer som bidragit till de historiskt låga siffrorna, bland annat de mötesfria vägarna, hastighetskameror och att bilisterna faktiskt har sänkt hastigheten.

Lågkonjunkturens efterdyningar och fortsatt högt bensinpris spelar också roll, att det är färre bilar ute på vägarna. Och märkligt nog har förmodligen har vinterns kyla och busväder bidragit till ökad försiktighet bland bilisterna. De återkommande snöovädren har gjort det uppenbart att väglaget inte är det bästa och de flesta har anpassat hastigheten därefter.

Ta jultrafiken som exempel. 2005 omkom 17 personer i trafiken mellan den 20 och den 26 december. I fjol var det bara tre. Claes Tingvall, trafiksäkerhetsdirektör på Trafikverket, noterar att ”folk kör väldigt stillsamt, om de över huvud taget kör.”

Persontransporterna hade annars ett ganska besvärligt år. Vi minns väl askmolnet efter vulkanutbrottet på Island och de därpå inställda flygningarna över Europa. Vi minns de många insnöade och inställda tågen, med början redan förra vintern.

Medan vägtrafiken haft ett av sina bästa år, med rekordfå som dödats på vägarna, har tågtrafiken tvärtom haft ett av sina mörkaste. Antalet omkomna i järnvägstrafiken – 109 stycken – är det högsta på tio år och då är det värt att notera att endast en av dem var passagerare på ett tåg. Övriga har omkommit i olyckor vid järnvägsövergångar och på spåren.

Mitträcken och mötesfria vägar har bidragit till att göra vägtrafiken säkrare. På motsvarande sätt borde det göra tågtrafiken säkrare om man byggde bort plankorsningarna, alltså platser där väg och räls korsar varandra. Det torde dock också vara både omständligt och kostsamt. Medan man bygger mötesfria vägar är oftast den del av vägen ändå framkomlig. Ska en plankorsning byggas bort är det inte bara att leda om järnvägstrafiken eller låta den köra med reducerad hastighet. Spåren går ju där de går. Det betyder att tåg får ersättas med buss på vissa sträckor och ett visst besvär för redan hårt prövade tågresenärer.

Icke desto mindre borde det ligga i Trafikverkets intresse att göra en säkerhetssatsning på järnvägen. Visst, det är säkert att åka tåg, men det är fortfarande förknippat med livsfara att befinna sig invid eller på spåren.

Om sedan folk kunde fås att respektera att man till exempel inte ska gena över järnvägsspår skulle ännu mer vara vunnet.

Mer läsning

Annons