Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

De officiella bilderna av djurparkerna och H är lika stajlade som Madeleines förlovningsfoto.

TV4:s program Kalla Fakta har rivstartat säsongen. Förra veckan rasade stora delar av svenska folket efter att bilder på djurkadaver, slängda huller om buller i ett frysrum, visats i tv-rutan. I onsdags riktades kamerorna mot Kambodja och fabrikerna där sömmerskor, som bland annat tillverkar kläder åt Hennes Mauritz, svimmar under sina långa och dåligt betalda arbetspass.

Annons
Slutreat? Konsumenterna måste, via plånboken, ställa krav på att de som tillverkar kläderna har bra arbetsvillkor och rimliga löner.Foto: Janerik Henriksson/Scanpix

I båda fallen är problematiken dubbel. För det första handlar det om de faktiska förhållandena. Sällsynta djur som avlivas eller bor i alldeles för små boxar och sömmerskor som bara tjänar en tredjedel av vad det kostar att leva i landet, vilket innebär att de måste låna pengar för att överleva, var på nästa lön går till att betala räntan på skulden som växer och växer.

För det andra handlar det om förtroende. Medan de officiella bilderna av djurparkerna och Hennes Mauritz är lika stajlade och sockersöta som prinsessan Madeleines förlovningsfoto, påminner verkligheten snarare om Skriet av Edvard Munch.

Djurparkerna målar upp bilden av att de tar ansvar för sällsynta djur och Hennes Mauritz påtalar ofta att de tar socialt ansvar. Då duger det inte att utrotningshotade bongoantiloper svälter ihjäl och att inte teckna avtal om att de anställda på fabrikerna ska ha så kallade levnadslöner, det vill säga löner som går att leva på i det aktuella landet. Förutom att tittarna givetvis känner med de drabbade – kvinnor som bland annat drömmer om att kunna skicka barnen till skolan och skaffa ordentliga hem – känner många sig lurade eftersom de har gått på djurparkernas och klädjättens PR.

Trots att allt verkar hopplöst nattsvart medan programmen rullar, är det faktum att de sänds hoppfullt. På gårdagens DN Debatt kritiserade Johan Mast, generalsekreterare för Läkare utan gränser, svenska medier för att i princip tiga ihjäl flera humanitära kriser i världen. Han skriver: ”Bortom rubrikerna dör fler än var sjätte barn i Sierra Leone innan fem års ålder och landet har den tredje högsta mödradödligheten i världen.

Det är en ofattbar verklighet som orsakar stort lidande och som egentligen borde basuneras ut världen över, men som på grund av sin långsamma och kroniska natur inte lockar med tillräckligt sensationellt nyhetsvärde.” Men han påtalar även de goda exemplen. Som när svenskarna efter jordbävningen på Haiti skänkte stora summor till de drabbade, mycket tack vare medierapporteringen.

Det är det som är hoppfullt.

För hur enkelt och skönt det än vore, kan man som konsument inte lägga hela skulden på Hennes Mauritz. För det första har företaget gjort insatser för att förbättra arbetsvillkoren i många länder och för det andra är det upp till oss konsumenter att visa vad vi vill ha. Ställer vi krav på att kläderna ska vara tillverkade av människor med bra arbetsvillkor – och visar det med våra plånböcker – går utvecklingen fortare. Handlar vi å andra sidan de billigaste kläderna får vi troligtvis (men inte alltid) det vi betalar för.

Det handlar både om att agera och om att vilja och om man ska tro Hennes Mauritz är det inte viljan det är fel på. ”Vi anser att alla ska ha en lön som det går att leva på och vi strävar efter anständiga arbetsvillkor hos våra leverantörer,” skriver de till Expressen.

Med tanke på tittarstormen som uppstod efter onsdagens Kalla Fakta är det tydligt att svenska folket delar Hennes Mauritz vilja. Frågan är hur vi agerar när mediestormen har lagt sig.

Mer läsning

Annons